Månadsarkiv: maj 2009

53 inlägg

Time: T-minus 8 days [prevote day #4 of 6]

Valdagbok på Facebook
I dag var det tidig väckning. Eller inte egentligen, men i min konstiga biorytm så var det fortfarande i arla morgonstund som jag tog mig till gågatan kl 11. Ok, då, 11.06 eller nåt.

Där var SFP på plats med plakat, promostuff och ballonger. Ca 2/3-delar av ballongerna gick till en klass från Sursik som skulle gå ut och äta på Sesam efter skolavslutningen :) Strålande väder var det, och sommar i luften.

Fru W fick hjälpa till med PR:en för min kampanj, partifolket var upptaget med allt annat, och skulle jag inte ha sett mig själv som ett av tjugo ansikten på plakatet så hade jag uppfattat det som om vi var lite i vägen för det hela ;)

Parallellt med detta smått absurda scenario åkte mina föräldrar till Hesa med XXL-dosan, och konduktören lär ha varit lite bister och påpekat att sånt får man inte alls ta med på tåg. Pappa hade ringt och kollat och fått klartecken tidigare, så han sa att det var i så fall VR:s problem, inte hans. Jag gissar att konduktören inte hittade nån särskild paragraf som förbjöd forslande av snusdosor med en diameter som överstiger 100 cm, och helt enkelt var tvungen att släppa det hela :)

Och, snusmobilen blev till på den sjätte dagen:

Snusmobilen i stsikk (större bild finns i bildgalleriet)
Suveränt arbete av släkten – thx allihopa! (Tom, Jonte, pappa, mamma).

Om någon år 1974 hade berättat för mina föräldrar att de 35 år senare skulle frakta en gigantisk snusdosa för sin snart 40-årige son hade nog mamma uppehållit gästen medan pappa sökt sig till telefonens nummerskiva (minns ni dem?) för att snurra in nödnumret och kalla på hjälp.

Skulle gärna vila på den sjunde dagen och se att allt var gott…

…men det går ju inte just nu. Särskilt hoppas jag ingen vilar på nästa sjunde dag, för då är det röstning som gäller!

Vi har gjort en faktaflyer om snuset och Finland, den finns här, använd den hur mycket ni vill – printa, skicka osv. Man borde införa en inverterad copyright nu i upphovsrättsdiskussionen... ’copydo’ eller nåt. Så mycket som möjligt, alltså :)

—————-

I MORGON blir det kampanjarbete, Jaromatch o sen flyg till Hesa på kvällen. På måndag lite jobb i Esbo, kör snusmobilen till Åbo på kvällen och träffar folk där på stadens gator. Mera om det senare.

Hälsn. Pati

Time: T-minus 9 days [prevote day #3 of 6]

Valdagbok på Facebook

Oj, nu är det fart på! Kampanjmaterialet tar slut och det trycks nytt, snusmobilens XXL-dosa åker tåg till huvudstaden tillsammans med kandidatföräldrarna och omhändertas där av bror till densamme, aktiviteten hos folket stiger: många förhandsröstar (snart uppe i en tiondedel av de röstberättigade), många mailar mig, skickar textmeddelanden, stannar mig på gatorna med konkreta frågor.

Det är alltså precis som det ska vara. Jag är väldigt glad att det skapas sån energi, för det sista vi behöver är passivitet och likgiltighet! Jag ber om överseende med att jag inte hinner svara så snabbt på er som mailat mig, vill samtidigt säga att jag bryr mig. Mycket:

varje mail, kommentar, ’like’ här på FB osv. ger mig energi att köra vidare.

Och när jag nu använt det uttrycket så kan jag fortsätta med att konstatera att det är många krökar, många skumpor på vägen, ibland lite skit på vindrutan men – viktigast av allt – den inre GPS:en meddelar fortfarande att riktningen är rätt, och jag hör den just nu säga ’travelling distance: 2000 km, time to destination: 9 days’ :-D

—————-

I MORGON blir det gågatan i Jakobstad – SFP finns där kl. 10.30-13.30, själv finns jag på plats från och med kl 11. Dem som känner mina rutiner vet att om jag siktar på 10.30 så blir det just så ;)

Kom gärna dit – jag har en massa roliga saker som man kan klistra lite överallt, och dessutom har jag med en värdegrund som gärna får både bekräftas och utmanas!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 10 days [prevote day #2 of 6]

Valdagbok på Facebook

Idag har det varit mycket praktiskt att göra, det är inte länge kvar till valdagen nu. Jag vill ännu fortsätta att be om er hjälp i fighten för att visa att community-idén är minst lika effektiv som påkostad reklam i tidningar och TV!

För att underlätta har jag gjort en sida där kampanjmaterialet kan laddas ner, den finns på adressen http://download.wingren.in (surprise surprise :) Där finns bl.a. flyern och häftet med 25 saker. Fritt fram att printa, skicka, läsa… ;)

Facebooks bilduppladdning bråkar ikväll, så galleriet väntar ännu på att fyllas ut. En del finns redan här under fliken ”Photos”, kolla gärna!

Vi hade en annons i Ilta-Sanomat igår, som stack ur på ett lite småprovokativt sätt :) bilden på annonsen finns i galleriet, direktlänken är här (öppnas i ett nytt fönster).

Det var valdebatt på FST också, programmet finns på webben. Jag såg det inte själv (bara en liten del av det), men tänkte kolla i morgon.
http://www.yle.fi/java/areena/dispatcher/2429892.asx?bitrate=1

I morgon tänkte jag också fota dekaler och etiketter så att ni ser vad vi har för material. Nu ska det ut, och fort – ingen vidare hit att gå omkring med det ända in i juli, precis… meddela om ni kan hjälpa så ser vi till att ni får det stuff ni behöver!

Snusmobilens huvudprydnad eller vad man nu ska säga – snusdosan i XXL-format – är klar :-D Stommen, alltså. Nu ska allt tejpas och upp på taket. Lite logistikproblem då byggsatsen ligger både i Hesa och här i Jakobstad, men det skall väl gå att ordna!

—————-

I MORGON fortsätter vi med den goda energin i största allmänhet :)

Hälsn. pati

Time: T-minus 11 days [prevote day #1 of 6]

Valdagbok på Facebook

I dag var det då debatt om fildelning. Riktigt intressant blev det, och stundvis lite hett. Alla var däremot mer eller mindre överens om att det är medieformen (CD, DVD etc) som inte hänger med i den snabba nätutvecklingen.

Hur lagstiftningen ska hantera det här var vi av olika åsikt om. Ena ytterligheten förespråkade faktiskt en lagstiftning som den som nyligen antagits i Frankrike:
http://www.stockholmsfria.nu/artikel/79603

… medan jag själv och flera andra ser en kriminalisering av den absoluta majoriteten av Europas unga befolkning som åstadkommande av mera problem, inte som en lösning. Jag har tidigare skrivit om detta, bl.a. här:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/antipirater-sanker-unga/

Det var hursomhelst bra att olika åsikter och argument fördes fram, och Ulla-Maj W. ville fortsätta diskussionen under liknande former på hösten. Det låter som en bra idé, särskilt med tanke på att SFP håller ministerposten i frågan.

Hej, annars… det är ju förhandsröstning! :) Rösta kan man göra alla dagar i en veckas tid, fram till tisdagen, med undantag för pingstdagen på söndag!

Första dagen var livligare än tidigare – ca 110.000 personer (2,7% av de röstberättigade i Finland) har idag besökt lokalerna i det ärendet. Om man vill göra det hela extra krångligt kan man se på den här grafiken hur röstningen går till :)
http://www.vaalit.fi/uploads/r30q7zr_1.gif

Sju personer har meddelat mig att de röstat på nummer 141, så åtminstone 0,002 promille av folkets röster är tryggade :-D

(inom parentes kan nämnas att mitt engelska favoritlag förlorade Champions League-finalen mot ett bättre Barcelona)
((inom dubbel parentes, om det ens räcker till… tror jag gör fonten mindre också… så där ja…, kan nämnas att jag hann se Jaros andra halvlek mot Honka på Finnair stadium. Inte roligt, men motståndet var helt enkelt för bra – även med rödvita ögon sett.))

—————-

I MORGON skall jag definitivt fixa upp galleriet med bild- och textmaterial. Stay tuned!

hälsn. pati

Time: T-minus 12 days

Valdagbok på Facebook

Idag har det varit lite julafton. Inte vädret – sommaren tycks ha kommit också hit – men en massa material har kommit från tryckerierna! Jag lägger upp bilder så fort jag hinner.

Häftet med bloggkolumnen ’25 saker’ är också äntligen färdigt. Jag kommer att lägga ut det som pdf-fil också, så att man kan skriva ut det själv.

På valdagen ska man förstås valvaka… EU-kandidaterna har blivit inbjudna till YLE:s direktsändning från H:fors, men jag har tidigt bestämt att det är i Jakobstad jag skall vara kvällen den 7 juni. Där det började ska det fortsätta. Jo, just fortsätta, för slutar där gör det givetvis inte ;) Nu har också platsen blivit klar:

Madison Pub (stadshotellet)! Dörrarna öppnas kl. 18 för alla över 18 :) Varmt välkomna!

—————-

I MORGON blir det alltså debatt om fildelning i Helsingfors, kl 17 på Lilla parlamentet (riksdagens infocenter). Det var en anmälningsdeadline idag, men vad jag har förstått så ska det nog finnas plats för direktanlända intresserade!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 13 days

Valdagbok på Facebook

Mindre än två veckor kvar. Borde nog riktigt slå till och bjuda min familj på lösglass på Jakobstads torg efter kampanjen – eller nåt :-D Tacksam att de orkar med en man/pappa som snurrar i en konstig rotationsbana för tillfället.

Det var kampanj på gågatan i Jakobstad, där tävlade vi med blåsten om människors uppmärksamhet. SU hade parkerat skåpbilen och lyft ut sin soffa, bra idé av dem! Radion var på plats, och dokumentärfilmen fick också sitt första bildmaterial.

På kvällen debatt på After Eight. Det var faktiskt lite annorlunda när miljön var bekant – det var både knepigt och tryggt, på samma gång. Den kanske mest oväntade frågan från AMH (som Anna-Maija Henriksson härefter behändigt förkortas i den här dagboken :) var huruvida EU behöver en gemensam alkohol- och drogpolitik.

Vilket jag personligen tycker. Angående ingångsålder kan man förstås argumentera för ett längre beskydd av unga vuxna i sitt eget land, men då säger man ju samtidigt att folket i landet är omognare än övriga europeer… låter inget vidare i mina öron.

Följdfrågan blev då hur lagstiftningen om cannabis ska se ut. Det väckte en del reaktioner hos publik och meddebattörer (både huvudskakningar och nickningar noterades) när jag menade att alkohol är den skadligare av de två och att lagstiftningen som placerar cannabis i förbudszonen tillsammans med de tunga, stigmatiserade drogerna är till mera skada än nytta för samhället.

Själv ser jag det mest som ett logiskt konstaterande. Den här frågan är inget som jag varit rädd för att besvara, det är bara ingen som ställt den tidigare – på svenskspråkigt håll, alltså.
Däremot har jag svarat på frågan i IRC:s kandidattest på
http://irc-galleria.net/vaalikone.php,
och debatterat just detta i Keski-Pohjanmaa redan i slutet av april:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/polemik-med-matti-savolainen/

Annars så är After Eight den enda platsen där jag hittills musicerat under kampanjen, på något sätt kändes det ok att göra det i just den miljön. Mina nära vänner Håkan Omars och nyss hemkomna USA-jepoflickan Nina Lassander uppträdde, jag spelade piano – som omväxling till den senaste tidens centrering kring ord :)

—————-

I MORGON sammanställer jag häftet med bloggkolumnen ’25 saker’ – det ska både tryckas och läggas ut i PDF-format här på nätet. På onsdag händer rätt mycket, bland annat deltar jag i en debatt om fildelning i riksdagens infocenter kl. 17. Många sakkunniga på plats. Tillfället är öppet för allmänheten, men kräver förhandsanmälning senast 26.5 kl 12.00 till malin.brannkarr@riksdagen.fi!

hälsn. pati

Time: T-minus 14 days [2 weeks]

Valdagbok på Facebook

Märkligt vad tiden är relativ. 3 minuter känns otroligt länge när man väntar på att Saarioinens oxgryta ska värmas klar i mikrovågsugnen (har blivit något av en snabbmatsvakiorätt under kampanjen. Nej, jag är inte sponsrad, bara desperat!) Två veckor kvar till valet känns däremot som en väääldigt kort tid.

Idag var jag det då EU-diskussion i Kristinestad. Tala om att ställa upp för den goda saken, uppoffringen från undertecknads sida var total – Jaro hade nämligen hemmamatch mot MyPa, och den missade jag ;-o

Dessutom fanns det fler deltagare på centralplanen i Jakobstad än i Kristinestad. Jo, jag menar just på planen. 23 stycken lär väl ha sprungit på där, en avvikande klädd utrustad med visselpipa inräknad. Det var mera än det sammanlagda antalet kandidater och publik i Bio Dux, det.

Nästa gång får vi ta en hederlig fotbollsmatch i stället för debatt. Det skulle ha räckt till 9 stycken på vardera laget – hade varit härligt att se Björn Månsson i centerposition, Greger Englund som stopper och åländskan Britt Lundberg som ’utlands’förstärkning i målgörandet! :-D

Annars, i kategorin Arkiv X (som här får stå för alla oförklarliga händelser i ett brett perspektiv) så fick jag ett säsongskort för just Jaros hemmamatcher. De numreras, och gissa vilken nummer mitt kort har? Osannolikt. Mystiskt. Ett omen. Säkä. Klart högre sannolikhet än på lotto, men ändå…

Tillbaka till verkligheten:

Lotta Lappinen skrev om adoptionsrätten i sin kolumn i gårdagens ÖT…

[…] Ger vi efter för andra länders föråldrade kulturella regelsystem under förevändning att det är av respekt för deras traditioner relativiserar vi demokratin. Den fungerande, absoluta demokratin är det bästa arvet vi kan ge våra barn.
Det ligger i alla barns intresse att ha föräldrar. Det finns ingen tolkningsmån i detta intresse, inte heller åligger det någon av oss att belägga det med undantag eller förbehåll.
Jag är själv uppvuxen med andra föräldrar än mina biologiska. Deras kärlek, till mig och till varandra, har gjort mig till en stark människa. Men jag tvivlar på att eventuella adoptionsmyndigheter hade sett dem som idealföräldrar, på grund av deras ålder. Vilken tragedi hade inte det kunnas utvecklas till.[…]

… en mycket bra replik till Karin Luthers långa (mer eller mindre från webbforumet copy/pasteade) insändare för några dagar sen!

Glad blev jag också när jag såg att supporterantalet för vote.wingren.in stigit under dagen, det kan bara vara tack vare er – jag betvivlar nämligen att mitt debattdeltagande idag åstadkom någon rusning till datorerna ;) Thx, kör på, och för ’the message’ vidare!

—————-

I MORGON finns jag på gågatan i Jakobstad i samband med Henrik Lax besök i staden. Kl 18 är det debatt på After Eight – rätt många SFP-kandidater kommer att vara med, och de första filmningarna för en dokumentärfilm om den här osannolika våren kommer att göras där. Kom gärna dit!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 15 days

Valdagbok på Facebook

Nå, nu börjar jag ha allt annat viktigt gjort den här våren, och kastar mig in i kampanjens slutspurt :)

Vi kandidater har blivit rekommenderade att redovisa vår valbudget redan på förhand. Jag skrev min anmälan idag, den ifyllda blanketten kan ses på adressen
http://www.wingren.in/public/pw_forhandsredovisning_valbudget.pdf

den kommer förhoppningsvis upp på det statliga revisionsverkets webbsidor inom kort. Det är inte många som hunnit göra sina förhandsredovisningar ännu, men några kandidater finns redan där:
http://www.vaalirahoitusvalvonta.fi/lomakkeet/europarlamenttivaalit/ennakkoilmoitukset/

Det är stora skillnader mellan hur kandidaterna använder pengar, och också hur mycket vi har att tillgå – kampanjbudgeterna varierar redan i de några redovisningar som finns mellan 5.000 och dryga 60.000 euro. Vissa använder egna pengar, andra lånar för valet, endel söker företagssponsring, partierna stöder i olika grad.

– personligen tycker jag om den här öppenheten.

Min egen budgetfilosofi är superenkel:

    • Drygt hälften av budgeten går till annonsering,
    • 1/4-del till trycksaker,
    • det som lämnar över gör att jag kan röra mig i olika landsdelar under kampanjen.
    • 10.000 e totalt, allt som stöd från SFP,
    • ingen extern företagssponsring = inga bindningar.

– resten är faktiskt talkoarbete! Jag skriver, gör webben, och kandiderar i största allmänhet :) Andra i teamet gör layout, sköter tryck, översätter. Vi är många som lägger ner ofantligt med tid i kampanjen, och det här kan inte mätas ekonomiskt. Samtidigt känns det mycket bra att göra just så – det ligger liksom i linje med allt annat tänkande. Alla bidrar genom att göra det de har speciell förmåga till.

Det är också på grund av det här som vi kommer att behöva all hjälp vi kan få de här sista två veckorna. Vi är bara en handfull personer som jobbar med kampanjen, och därför behöver vi hjälp med att sprida både ’the message’ och själva PR-materialet.

Om ni vill hjälpa till, så kan ni t.ex. skicka mail direkt till mig via länken ’kontakt’ på min blogg. Ni kan lägga ut flyers i postlådor under kvällsjoggingen, få andra att joina vote.wingren.in, dela ut visitkort, övertyga släkten i Småbönders eller Evitskog osv… allt är hemåt!

– Pls hjälp till att bevisa att man inte behöver en sex gånger större budget för att få väljarnas röster! Det finns en underbar styrka i gräsrötterna och djungeltelegrafen som är mera effektiv än alla företagsbidrag i världen, om vi bara vågar tro på det!

—————–

I MORGON diskussion i Kristinestad kl 16.00. Kolla kalendern på http://calendar.wingren.in för mera info!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 16 days

Valdagbok på Facebook

– Dagen har gått i musikens tecken… Norbusang20 har invaderat Jakobstad! :) Här är en massa barn och ungdomar från de nordiska länderna, och jag har arrangerat musiken för festkonserten i morgon.

– Otroligt kul att se energin som finns hos deltagarna… även om festivalen inte har något att göra med EU-valet, så finns det mycket att hämta med sig till slutspurten för kampanjen – inte minst fördomsfriheten och spontaniteten!

—————-

I MORGON festkonsert, alltså. Sen tillbaka in på EU-spåret – Kristinestad på söndag, Jakobstad på måndag och H:fors på onsdag.

Hälsn. Pati

Time: T-minus 17 days

Valdagbok på Facebook

— av nån orsak (säkert jag som yrade) så publicerades inte det här när jag skrev det kl 22.30 igår :-/ Nå, här kommer det en aning försenat —

– Inget speciellt idag, musicerar för omväxlings skull. Skriver det här i pausen mellan två jazzset på Madison Thursday Jazz :)

– Insändaren om adoptionsrätt publicerades åtminstone i Vasabladet, och borde också börja dyka upp i finskspråkiga tidningar i dagarna.

– Jag gjorde två olika slags ’wallpapers’ (se nedan) för mobiltelefoner. Den ena varianten är lite mer nikotinsubjektiv än den andra :-D

—————-

I MORGON fortsätter layoutandet av materialet. Allting ska skickas ut i nästa vecka, så att det blir en intensiv slutspurt på kampanjen!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 18 days

Valdagbok på Facebook

– ojojoj vad tiden går snabbt, bara 2 1/2 vecka kvar av kampanjen!

– insändaren om den omstridda adoptivrätten publicerades i ÖT idag, kan läsas här:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/att-se-barnet/

– snusmobilen tar form, väntar med spänning! I övrigt så kommer följande PR-material att användas:

  • annonser i tidningarna – surprise surprise :)
  • flyer, en vikt A4 som ger en bra helhetsbild
  • häftet ’25 saker’ – bloggkolumnen i sin helhet, beskriver mina värderingar på ett bra sätt
  • vykort, med korta referat ur ’25 saker’
  • visitkort – PR i fickformat!
  • bildekaler – både en ’anständig’ och en i snusdoseformat ;)
  • etikettremsa för snusdosor (tack för idén frk W!)

Jag lägger ut bilder på det grafiska materialet så kan ni se hur det kommer att se ut.

– Vi behöver hjälp!! För det första måste vi hitta ställen i städer och byar där man kan hämta materialet. För det andra ska PR-materialet spridas så mycket det bara går.
Hör av er så fort som möjligt om ni kan hjälpa till! Om någon inte röstar på mig så ska det vara för att han/hon ställer sig bakom en annan kandidat, inte för att han/hon inte nåtts av information!

—————-

I MORGON ska jag spela piano för omväxlings skull – jazzkeikka på Madison i Jakobstad (Johanna Grüssner). Var det nån skillnad på svarta och vita tangenter, eller kan man använda dem fritt? Lite länge sen sist… ;-D

Hälsn. Pati

Nähdä lapsi

EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Lehtien yleisöosasto

NÄHDÄ LAPSI

(lähetetty lehtiin 14.5.2009)

RKP tukee homoseksuaalien adoptio-oikeutta, ja tämä on aiheuttanut rajun keskustelun. Yksi vastapuolen argumenteista on se, että pitää olla heikomman osapuolen puolella, puhua sen lapsen puolesta, joka on liian pieni voidakseen valita itse.

Mutta kukaan ei valitse vanhempiaan, sen enempää biologisia kuin adoptoitujakaan. On ehdottomasti olemassa onnellisia perheitä, joissa vanhemmat ovat heteroseksuaaleja. On myös pirstoutuneita perheitä mutkikkaine vanhempien välisine suhteineen, kasassa pidettyjä perheitä joissa vanhempien välit ovat jäätävän kylmiä, yksinhuoltajavanhempia jotka tekevät kaiken mitä suinkin jaksavat ja osaavat, omien lastensa hyvinvoinnin eteen. Meillä tuskin on lopullista vastausta tähän – itse ainakin joudun vähän kerrallaan opettelemaan mitä tarkoittaa se että on isä, ja Jumala tietää, että teen virheitä. Olen kuitenkin äärettömän kiitollinen mahdollisuudesta elää näin.

Adoptio-oikeuden tulisi antaa homoseksuaaleille, samoin kuin heteroseksuaaleille, mahdollisuuden käydä läpi adoptioviranomaisten laatima soveltuvuusselvitys. Ei ole oikein sanoa, että tässä olisi kyseessä perusteeton rinnastus – kysymys on siitä ettei erotella, ja se on linjassa maan perustuslain kanssa. Lainsäädännön tulisi taata kaikille tasapuoliset mahdollisuudet, täysin riippumatta meidän henkilökohtaisista mielipiteistämme tässä asiassa.

Itse uskon perinteiseen perheeseen, vaikka reaalitilanne ympärilläni vaikuttaa hyvin toisenlaiselta. Uskon myös toisenlaisiin perhekokoonpanoihin, sekä sellaisiin jotka elämä on tuonut tullessaan, että sellaisiin, jotka ovat itse valittuja. Tuen kaikkia huoltajia, jotka välittävät ja haluavat lapsen parasta, sekä hetero- että homoseksuaaleja, pareja ja yksineläjiä.

Tämän teen, koska olen vakuuttunut siitä että tärkeää on se, että lapsi tuntee olevansa turvassa, huomioitu ja rakastettu. Koska ei ole minun asiani mennä ja arvostella missä muodoissa lapsi voi niin tuntea, haluan mieluusti jättää lain oven raolleen kaikille vilpittömille yrityksille luona sellaisia kasvuympäristöjä.

Patrick Wingren
EU-ehdokas, RKP

Att se barnet

2 kommentarer
Debatt EU-valet 2009 Insändare

ATT SE BARNET

(Inskickad till tidningarna 19.5.2009)

SFP stöder homosexuellas rätt att adoptera barn, och det här väcker våldsam debatt. Ett av argumenten som framförs av motståndare är att man bör ta den svagare partens sida, tala för det barn som är för litet att välja självt.

Men ingen väljer sina föräldrar, varken biologiska barn eller adopterade. Det finns definitivt lyckliga familjer med heterosexuella föräldrar. Det finns också splittrade familjer med komplicerade vuxenrelationer, sammanhållna familjer med isande kyla mellan de vuxna, ensamstående föräldrar som gör allt de bara orkar och kan för sina barn. Jag tror knappast vi har något facit – själv måste jag åtminstone lära mig lite i taget vad det innebär att vara pappa, och Gud ska veta att jag gör misstag på vägen. Ändå är jag oerhört tacksam för möjligheten att leva så.

Adoptionsrätt skulle ge homosexuella samma möjligheter som heterosexuella att gå igenom lämplighetsutredning utförd av adoptionsnämnden. Det är inte rätt att säga att det här handlar om omotiverad jämställdhet – det är fråga om att inte diskriminera, i linje med landets grundlag. Lagstiftningen bör ge alla en ärlig chans, alldeles oberoende av vår personliga åsikt i frågan.

Själv tror jag på den traditionella familjen, fastän realstatistiken runt omkring mig verkar mena annorlunda. Jag tror också på andra familjesammansättningar, både sådana som livet framkallat och sådana man väljer själva. Jag stöder alla vårdnadshavare som bryr sig och vill barnets bästa, både hetero- och homosexuella, i par eller ensamma.

Det här gör jag eftersom jag är övertygad om att det viktiga är att barnet känner sig tryggt, sett, och älskat. Eftersom det inte är min rätt att gå in och bedöma i vilka former ett barn kan känna så, så vill jag gärna lämna lagdörren på glänt för alla uppriktiga försök att skapa sådana uppväxtmiljöer.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Time: T-minus 19 days

Valdagbok på Facebook

– Skrev insändare om adoptivrätten idag… rent tekniskt sett, alltså – blev klar med den ca halv 5 på morgonen :) Gick ut till svensk- och finskspråkiga tidningar, publiceras säkert efterhand.

– Konstiga saker händer fortfarande i det här landet. Kanske jag har blivit mer misstänksam än tidigare, men nog tycks det som om alla möjliga och omöjliga rättigheter ska tas från individen just nu. Upphovsrätten riskerar att övergå till marknaden den också. Bland annat min vän Sami Kuoppamäki reagerar starkt på det här, och så gör också jag.
http://www.mtv3.fi/uutiset/kotimaa.shtml/arkistot/kotimaa/2009/05/881393

– Jag behöver knappast säga det, men jag nämner det ändå. Det här måste stoppas. Och, jo, jag vet vem som är kulturminister… ;)

—————-

I MORGON inget märkligt alls, vi fortsätter med PR-arbetet. Jag berättar mera strax vi har lite mer översikt över materialet.

Hälsn. Pati

Time: T-minus 20 days

Valdagbok på Facebook

– oj då, blev visst debatt efter att jag lämnat H:fors igår! Motionen om extern adoptionsrätt som antogs av partiet delade lägret i en knapp majoritet för förslaget. Diskussionen är livlig på finlandssvenska webbforum, t.ex.:
http://www.hbl.fi//text/inrikes/2009/5/17/w27457.php#kom_skriv
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=41513&vote=1&commentID=101532#101532

… och också på finskspråkiga forum, bland annat
Helsingin Sanomat

– jag håller på att formulera mig själv i den här frågan, knepigt att komma åt själva huvudfrågan och inte fastna i fixerade uppfattningar. Skulle jag ha haft rösträtt (vilket jag inte har som newbie :) så skulle jag ha röstat för, och jag hoppas jag så klart som möjligt kan uttrycka varför i de texter jag ska börja skriva om en stund.

– Diskussion på café Trend i eftermiddags. Jag var där en timme för tidigt, haha – rita ett kors i taket! Roligt att träffa Nicke Torvalds igen. Greger Englund dök också upp senare. UMW och AMH höll i det hela. Jag tycker vi ska börja övergå till initialer när de har så långa och krångliga namn :)

– Nicke hade cyklat från Kokkola hit, och diskuterat EU bland annat på Pias Livs. Det måste man bara tycka om :)

—————-

I MORGON inget EU-valstuff alls, utom deadlines. Annat jobb väntar på att göras, måste få det undan innan slutspurten.

Hälsn. Pati

Nro 1: 2000 km

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset

Alkuperäinen versio ”Nr 1: 2000 km”
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Olen ihmisenä antaumuksellinen, kuuntelen vaistoani ja omaatuntoani. Tämä tekee minusta hankalan, kunnioitetun, kapinoivan, innostuvan, surullisen – välinpitämätön en ole milloinkaan.

Sekoitus oikeudentuntoani ja huonoa omaatuntoani vei minut Pietarsaaren torille 5. joulukuuta 2008. Oivalsin olevani itsekin vastuullinen osa sitä yhteiskunnasta, jossa elän.

En halunnut vain puristaa kouraani nyrkkiin taskussa, vaan nostaa sen yhdessä muiden kanssa – ilman aggressiota ja ehkä sitä kautta vielä voimakkaampana. Vaikeneminen on myös valinta, sen valinnan kanssa minä en pystynyt elämään.

Ajatusta kansan edustajaksi tulemisesta ei silloin ollut olemassa. Nyt se ajatus elää niin minussa kuin monissa muissakin. Haluan kantaa äänet ja luottamuksen ilmakuoppien läpi parlamenttiin.

Nro 2: Mielipiteitä, arvoja ja vakaumuksia

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset

Alkuperäinen versio: ”Nr 2: Åsikter, värderingar och övertygelser”
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Suurimmalla osalla poliitikoista on vahvat mielipiteet eri asioista. Ei se ole mitenkään outoa. Poliitikon asema näyttää melkeinpä vaativan sitä että minkä puolesta seistään, se tuodaan karrikoidusti esille, jos ylipäätään näytään, pystytään erottautumaan massasta.

Kerrotaan, kuinka oikeassa ollaan, ja ladataan samalla paljon energiaa sen näyttämiseen, miten väärässä muut ovat. Kunnioituksen saavuttamiseen se keino ei ole mitenkään onnistunut. Uskon että yksi avain ongelmaan voidaan löytää sanojen mielipide, ja vakaumus erosta.

Jos mielipiteet voivat kuvata sitä mitä tarkoitetaan, ilmentävät vakaumukset sitä mitä tunnetaan. Ne pohjautuvat samaan sisimpään. Kun arvot ovat kuin perusta vakaumuksille, niin myös mielipiteet saavat resonanssinsa ja syvyytensä arvoista – ja sitä paitsi antavat niille sanat.

Mielipiteet jotka eivät perustu arvoihin, ovat matalia, joustavia ja taipuisia, niitä voidaan vaihtaa tarvittaessa. Vakaumukset syntyvät arvoista, niillä on painoarvoa ja usein ne ovat vaikeasti sopeutettavissa. Poliitikolla, joka tuntee oman arvopohjansa, on paljon vaikeampaa poliittisessa elämässä, mutta samalla hän on uskottava – kun arvoista lähtevä vakaumus muuttuu toiminnaksi, poliitikko on eheä, tuntuu aidolta.

Poliitikon on helppo sanoa haluavansa toimia kristillisten arvojen puolesta tai olevansa liberaaleja. Jos kristitty poliitikko ei itse yritä osoittaa, mitä on elää kristittynä, tai jos liberaali ei omassa elämässään kunnioita yksilön perustavalaatuista, vastuullista vapautta – kumisevat sanat tyhjyyttään. Niistä tulee ikään kuin neonvärisiä etikettejä joita liimataan rinnuksille, ja jotka revitään pois kun seuraavat etiketit tuntuvat viehättävän useampia äänestäjiä.

Voimme sanoa rakastavamme ja välittävämme lähimmäisistämme, mutta paljon vahvempaa on todella rakastaa, välittää. Aitous, joka nousee sisäisestä vakaumuksesta näkyy, herättää mielenkiintoa. Koskettaa ja uudistaa.

Nr 1: 2000 km

25 saker EU-valet 2009

Som människa är jag hängiven, följer min intuition och mitt samvete. Det här gör mig obekväm, respekterad, rebellisk, begeistrad, ledsen – aldrig likgiltig.

Det var en blandning av rättspatos och dåligt samvete som förde mig till Jakobstads torg den 5 december 2008. Jag insåg att också jag bär ansvar för det samhälle vi är en del av.

Jag ville inte bara knyta näven i fickan, utan lyfta den tillsammans med andra – utan aggression, och på så sätt kanske till och med ännu starkare. Att vara tyst är också ett val, ett val jag själv inte kunde leva med.

Tanken på att bli folkvald fanns inte då. Nu lever den idén hos mig och många andra. Jag vill löpa linan ut och bära rösterna och förtroendet genom turbulensen, in i parlamentet.

Nr 2: Åsikter, värderingar och övertygelser

25 saker EU-valet 2009

De flesta politiker har starka åsikter i olika frågor. Det är inte så konstigt. Den position en politiker befinner sig i tycks nästan kräva att man karikerar det man står för om man överhuvudtaget ska synas, kunna skilja sig ur mängden.

Man berättar hur rätt man har, och sätter samtidigt stor energi på att visa på hur fel andra har. Det är ingen lyckad metod för att vinna respekt. Jag tror en av nycklarna till problemet kan hittas i skillnaden mellan åsikt och övertygelse.

Om ens åsikter kan beskrivas som det man tycker, så framträder övertygelser som det man känner. De bottnar i ens inre. När värderingar ligger som grund för övertygelserna, då får också åsikterna resonans och djup – och sätter i sin tur dessutom ord på värderingarna.

Åsikter som inte bottnar i värderingar är grunda, flexibla och böjliga, kan bytas ut efter behov. Övertygelser kommer ur värderingar och har tyngd,  är oftast svåranpassade. En politiker som känner sin värdegrund har ett mycket mer problematiskt politikerliv, men är samtidigt trovärdig – när värderingar ger övertygelser som omsätts i handlande sitter politikern ihop, upplevs som äkta.

Det är enkelt att som politiker säga att man vill arbeta för kristna värderingar, eller att man är liberal. Om kristpolitikern inte själv försöker visa vad det innebär att leva som kristen, eller om liberalen inte i sitt eget liv respekterar individens grundläggande frihet under ansvar – då ekar orden tomma. De blir som neonfärgade etiketter som klistras på bröstet, och som rivs bort när nästa etikett verkar attrahera fler väljare.

Vi kan säga att vi älskar och bryr oss om våra medmänniskor, men mycket starkare är att älska, bry sig om. Genuinitet som kommer ur ens innersta övertygelse syns, väcker intresse. Berör, och förändrar.

Nro 3: Kieltä ja rautalankaa

25 asiaa EU-vaalit 2009 Suomeksi

Alkuperäinen versio: ’Nr 3: Språk och ståltråd’
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Elämä on joskus yllättävän kyynistä. Joitain päivien sen jälkeen kun kirjoitin tekstin monikielisyyden voimasta, minua tölväistiin suomenruotsalaisuudesta kaksi kertaa vuorokauden aikana.

Viesti oli suurelta osin yhtenevä. ”He ovat hurreja, parempaa väkeä, rannikonruotsalaisia, uskovat olevansa niin pahuksen hyviä. Mikseivät he voi puhua suomea niin kuin tavallinen kansa?” Jotakuinkin näin. Toinen mumisten viereisessä pöydässä, toinen kiljuen blogimuurin anonymiteetin suojassa. Kumpikin yhtä happamia, sisäänpäin kääntyneitä.

Elämäntarkoitukseni ei voi olla se, että yritän osoittaa miten vähän olen parempi, miten minun on vaikeaa olla enää paljoa tavallisempi kuin olen tällaisenani. Jos joku ei halua ymmärtää, en voi häntä siihen pakottaa.

On vain yksi asia jota ihmettelen: Jos se uni joka nousee hämärästä voisi olla totta, jos kaikki erityisen epätavalliset ihmiset voisivat kerralla kadota –  kaikki ruotsinkieliset, homot, vegaanit, somalit, siviilipalveluksen suorittajat, ympäristöaktivistit, akateemikot, adventistit, vasenkätiset – ketä jäisi jäljelle jännittämään rautalankaa ympyräksi? Jos se joka puristetaan ahtaalle lopulta perääntyy, mihin jää sortajien joukko? Harhailemaan autiolla ja karulla kentällä, vihdoinkin vapaana, hyvin samankaltaisina, ja olematta mitään.

Tarvitsemme toisiamme jopa vihaan. Kuinka loputtoman paljon enemmän tarvitsemmekaan toisiamme voidaksemme rakastaa?

Nr 3: Språk och ståltråd

25 saker EU-valet 2009

Livet är överraskande cyniskt ibland. Några dagar efter att jag skrivit om styrkan i flerspråkigheten så stötte jag på svenskfienlighet två gånger inom ett dygn. Budskapet var i stort sett detsamma.

’De där hurrina, bättre folket, strandsvenskarna, tror dom är så jävla bra. Varför kan de inte tala finska som vanligt folk’? Ungefär så. Den ene muttrande vid bordet bredvid, den andra skrikande bakom bloggmurens anonymitet. Båda lika bittra, inåtgrävande.

Det kan inte vara min livsuppgift att försöka förklara hur lite jag är bättre, hur svårt jag har att bli så mycket vanligare än så här. Vill någon inte förstå så kan jag inte tvinga dem.

Det är bara en sak jag undrar över: Om den dröm som mässades fram i dunklet kunde bli sann, om alla synnerligen ovanliga människor på en gång skulle försvinna – alla svensktalande, bögar, veganer, somalier, civiltjänstgörare, miljöaktivister, akademiker, adventister, vänsterhänta – vem skulle då bli kvar att spänna ståltråden kring? Om det som kläms åt till sist ger vika, var lämnar det den förtryckande flocken? Irrande på ett ödsligt och kargt fält, fria, mycket likadana, och inga alls.

Till och med för att hata behöver vi andra. Hur oändligt mycket mera ska vi då inte behöva varandra för att kunna älska?

Time: T-minus 21 days [3 weeks]

Valdagbok på Facebook

– Tidig morgon, partidagens 2:a dag eller hur man nu skall säga :) Kl 9.30 höll jag ett anförande i den politiska debatten.

– Jag menade att SFP (och även finlandssvenskarna i stort) inte kan överleva på enbart språklig grund, utan att framtiden kräver att vi som minoritet i första hand söker ett liberalistiskt förhållningssätt. Jag skrev ner talet från anteckningarna jag hade, det finns här:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/liberalism-och-sfps-framtid/

– Det här triggade genast repliker från bl.a. Henrik Lax. Själv tror jag att det sämsta för oss svenskspråkiga är att särbehandla språket. Många yngre reagerade positivt. Vi lever helt enkelt i olika världar, och så ska det också få vara :)

—————-

I MORGON blir det debatt på café Trend i Jakobstad på eftermiddagen, kl. 16-17.30. Temat är ”Finns säker mat?” Undrar om ”Rutiga kokboken” räknas som facklitteratur, den har jag åtminstone i skåpet? Med är U-M Wideroos, A-M Henriksson, Greger Englund, Nils Torvalds o jag.

Hälsn. Pati

Liberalismi ja RKP:n tulevaisuus

EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Muut kirjoitukset

(Patrick Wingrenin puheenvuoro Ruotsalaisen Kansanpuolueen puoluepäivässä Helsingissä, sunnuntaina 17.5.2009)

”Puheenjohtaja, hyvät puoluepäiväläiset:

Tänään tunnen itseni naiseksi… minulla on kaksi minuuttia puhuakseni yhtä tärkeistä asioista, kuin mihin eilisillä puhujilla oli varattu kolme minuuttia. Siitä tulee mieleen sukupuolten väliset palkkaerot ;)

Haluan nostaa leukani ja väittää, ettei tämän puolueen tulevaisuus ensikädessä ole riippuvainen siitä, että puhun kieltä jota puhun nyt, eikä edes siitä että puhun ruotsin kielen puolesta, vaan siitä että mitä minä – me – olemme, liberaaleja.

Politiikka kehittyy Suomessa kollektiiviseen suuntaan, jossa yhteinen hyöty rajoittaa yksilön omia valintoja. Tämä on pelottavaa. Se että yhteys olisi tavoitettavissa sitä kautta että meistä tulee mahdollisimman samanlaisia, on yksi suurimmista, koskaan lausutuista valheista.

Yhdenmukaistaminen vie ihmisen pois yhteydestä. Yhteyttä on jakaa yhdessä, ja se ei yksinkertaisesti ole kiinnostavaa enää silloin kun jaan jotain, joka muilla jo on. Kollektiivi tulee pakotetuksi etsiä toisenlaisia tapoja kuulla toisiaan. Se kääntyy toisiinsa päin, osoittaa ”noita tuolla” voidakseen löytää oma tapansa olla ”me”.

Aivan samalla tavalla kuin on helpompaa kutsua minua nuuskamuikkuseksi kuin muodostaa sanat Patrick Wingren – sekä kieliopillisesti että ideologisesti – niin tiukennetaan ja yksinkertaistetaan yhteiskuntaryhmiäkin. Tulee kollektiivi kielivähemmistöä vastaan, kollektiivi maahanmuuttajia ja pakolaisia vastaan – kyllä, jopa kollektiivi valtionjohtoa vastaan, selkeä siirto tämän päivän Suomen populistisessa politiikassa.

Mutta mitä tapahtuu jos heidän toiveestaan yhtäkkiä tulee todellisuutta? Mitä tapahtuu kun kaikki erityisen epätavalliset ihmiset katoavat? – kaikki ruotsinkieliset, homot, vegaanit, somalit, siviilipalvelusmiehet, ympäristöaktivistit, akateemikot, metodistit ja vasenkätiset.  Mihin päätyy kollektiivi? Harhailemaan karulla ja kolkolla kentällä, hyvin samanlaisena ja olematta yhtään mitään.

Tällä puolueella, ja suomenruotsalaisilla vähemmistönä, ei ole mitään mahdollisuuksia pysyä hengissä kielen perusteella. RKP:stä pitää tulla – ja uskaltaa olla – se puolue joka taistelee sen puolesta että jokaisella suomalaisella olisi mahdollisuus olla omia persooniaan, kollektiivisen harmaan massan sijasta.

— Liberalismi ei ole itsekästä. Se ei ole myöskään epäsosiaalista, tai vastuutonta. Ennen kaikkea se ei varmasti ole koskaan välinpitämätöntä. —

Itse sana liberalismi on otettu pois meiltä, jotka uskomme siihen. Sitä ei tulla antamaan meille takaisin vapaaehtoisesti, joten otetaan se takaisin osoittamalla miten se eletään todeksi.”

Liberalism och SFP:s framtid

Andra texter EU-valet 2009

(Patrick Wingrens anförande under Svenska Folkpartiets partidag i Helsingfors, söndag 17.5.2009)

“Ordförande, bästa partidag:

Idag känner jag mig som kvinna… jag har två minuter på mig att säga lika viktiga saker som de talare som igår fick tre minuter på sig. Det påminner om skillnaden i  lönesättningen mellan könen ;)

Jag vill sticka ut hakan och hävda att det här partiets framtid inte i första hand hänger på att jag talar det språk jag talar nu, inte heller på att jag talar för svenskan, utan på att jag – vi – är liberala.

Politiken i Finland utvecklas i en kollektivistisk riktning, där den gemensamma nyttan inskränker individens eget val. Det här är skrämmande. Att gemenskap kan nås genom att vi blir så lika som möjligt är en av de största lögner som någonsin uttalats.

Likriktning för människan bort från gemenskap. Gemenskap är att dela tillsammans, och det är helt enkelt inte vidare intressant att dela med sig av det som andra redan har. Kollektivet blir tvunget att söka andra sätt att höra samman. Det vänder sig mot andra, pekar på ‘dom där’ för att hitta sitt eget ‘vi’.

Precis på samma sätt som det är lättare att kalla mig snusmumrik än att stava till Patrick Wingren – både grammatikaliskt och ideologiskt – så hårddras och förenklas samhällsgrupperingarna. Det blir kollektivet mot språkminoriterer, kollektivet mot invandrare och flyktingar – ja, till och med kollektivet mot statsledningen, ett tydligt drag i den populistiska politiken i Finland av idag.

Men vad händer om deras önskan plötsigt blir verklighet? Vad händer när alla synnerligen ovanliga människor försvinner? – alla svensktalande, bögar, veganer, somalier, civiltjänstgörare, miljöaktivister, akademiker, metodister, vänsterhänta. Var hamnnar kollektivet? Irrande på ett kargt och ödsligt fält, fria, mycket likadana, och inga alls.

Det här partiet, och finlandssvenskar som minoritet, har inte en chans att på språklig grund kunna överleva. SFP måste bli – och våga vara – det parti som kämpar för att alla finländare kan blir personligheter, i stället för kollektiv grå massa.

— Liberalismen är inte egoistisk. Den är inte heller associal, eller ansvarslös. Framför allt är den definitivt aldrig likgiltig. —

Själva ordet liberalism har tagits ifrån oss som tror på det. Vi kommer inte att ges det tillbaka frivilligt, så låt oss ta det tillbaka genom att visa hur man lever det.”

Time: T-minus 22 days

Valdagbok på Facebook

– SFP:s partidag i Helsingfors. Ny upplevelse för mig. Hastigt och lustigt hör jag märkligt nog också hit :) Frånvaron av alltför mycket onödigt tjafs var skön att uppleva, frånvaron av egentlig debatt gjorde mig konfunderad. Nå, kanske den här första dagen bara var uppvärmning.

– EU-kandidaterna presenterades, och sen var det 3 minuters talturer för anmälda talade, av vilka jag var en. Tiden överskreds, och därför avbröts talandet just när jag började skymtas på listan. Det blir i morgon i stället, ska vila hjärncellen och ladda upp.

– Nytt inlägg publicerat i 25 saker. Det handlar om tro på sig själv, självförtroende, som en förutsättning för att kunna dela med andra:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/nr-4-att-vaga-alska-sig-sjalv/

—————-

I MORGON alltså partidag 2/2, och sen hem till Jakobstad.

Hälsn. Pati

Nro 4: Uskaltaa rakastaa itseään

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset

Alkuperäinen versio: ”Nr 4: Att våga älska sig själv”
Käännös: Terhikki Mäkelä

Meidät ohjelmoidaan hyvin varhain etsimään arvoamme itsemme ulkopuolelta. Nyt on aika luopua siitä ajatuksesta. Ihminen ei tule vapaaksi taloudellisen riippumattomuuden kautta, vaan olemalla se, joka hän voi olla.

— Kyse ei ole siitä että näkisi itsensä muita parempana. Itsensä rakastaminen ja toisten ihmisten rakastaminen eivät ole keskenään ristiriidassa. Asia on täysin päinvastoin. Ihmisen ainoa mahdollisuus tulla todella lähelle toista ihmistä on olla kohtelematta huonosti sitä peilikuvaa jonka ihmiset hänessä näkevät.

— Ei myöskään ole kyse itsekkyydestä. Itsekkyyden vastakohta ei ole oman itsensä aliarviointi vaan itsestään antaminen. On helppoa oivaltaa ettei halua jakaa sellaista, josta ei pidä. Ei sellaista halua antaa ulos itsestään, muiden nähtäville.

Kukaan ei ole sanonut, että meidän tulisi elää niin kuin muut toivovat. Ei ole erityisen kaunista olla erottumatta muista. Se, että luonnollisin tie yhteyteen olisi tulla niin toistemme kaltaiseksi kuin mahdollista, on yksi suurimmista valheista joita koskaan on lausuttu. Kollektiivinen tasapäistäminen tekee ihmisestä apaattisen, ja välinpitämätön ihminen on epäinhimillinen sanan kirjaimellisessa merkityksessä – hän ei ole oma itsensä.

Traagista on, että me itse annamme tämän tapahtua. Me valitsemme kansan edustajat. Kuitenkin suuri osa heistä näkee itsensä meidän laillisina holhoojinamme. Poliitikkojen tulisi sen sijaan muokata meille tilaa – vaikka me kasvaisimme siihen suuntaan johon he itse eivät halua kasvaa.

Ihminen tarvitsee tietyn rakenteen käytännön elämää varten. Mitä hän ei sitä vastoin tarvitse, on opaskirja omalle etsimiselleen. Jos otamme ihmiseltä pois aloitteellisuuden, otamme samalla pois myös hänen antaumuksellisuutensa.

Niinpä meillä on kaksi vakavaa ongelmaa. Toisaalta valtio rajoittaa meitä monella eri alueella. Toisaalta rajoitamme alitajuisesti itseämme, monilla vähintään yhtä tärkeillä alueilla.

Joitain vuosia sitten näin tv-haastattelun mustasta 16-vuotiaasta tytöstä Bronxilaisella koulun pihalla. Hän ei pystynyt maksamaan koulutuksestaan, joten hän meni ”julkiseen kouluun”, jonka keskiluokka näkee enemmän tai vähemmän pedagogisena kaatopaikkana, tai pääteasemana.

Toimittaja kysyi tytöltä, mitä tämä tulisi tekemään lopetettuaan lukion. En unohda hänen vastaustaan: ”I’m an extraordinary person, I can do anything I want.” (olen ainutlaatuinen ihminen, voin tehdä mitä haluan)

Tämän sanoi siis hän yhteiskunnassa, jossa hänen edellytyksensä ovat murto-osa omastamme. Usko itseensä – ja sellainen liikkumavapaus että vastoin kaikkia odotuksia uskaltaa yrittää – voi tehdä ihmeitä. Minulla on sellainen tunne, että hän jo nyt elää todeksi unelmaansa.

On korkea aika muuttaa yhteiskunnan arvojärjestystä. Todellinen pääoma on siinä että ihmiselle annetaan tilaa uskaltaa itse. Vastuu vapauttaa.

Nr 4: Att våga älska sig själv

25 saker EU-valet 2009

Vi programmeras väldigt tidigt att söka efter värde utanför oss själva. Det är dags att släppa den tanken nu. Människan blir inte fri genom att bli ekonomiskt oberoende, utan genom att bli den hon kan vara.

— Det handlar inte om att se sig som bättre än andra. Det finns inget motsatsförhållande mellan att älska sig själv och att älska andra människor. Det är precis tvärtom. Enda möjligheten att kunna komma riktigt nära en annan människa är att inte tycka illa om den spegelbild av sig själv som man ser i den man möter.

— Det handlar inte heller om egoism. Motsatsen till egoism är inte att nedvärdera sig själv, utan att dela med sig. Det är lätt att inse att man inte vill dela det man inte tycker om. Sånt vill man bara ge ifrån sig, slippa se.

Ingen har sagt att vi måste leva som vi tror att andra önskar. Det finns inget särskilt vackert i att inte skilja sig ur mängden. Att den naturligaste vägen till gemenskap är att vi blir så lika varandra som möjligt är en av de största lögner som någonsin uttalats. Kollektiv likriktning gör människan apatisk, och en likgiltig människa är omänsklig i ordets bokstavliga bemärkelse – hon är inte sig själv.

Det tragiska är att vi själva låter det här ske. Vi väljer förtroendevalda. Ändå ser de flesta av dem sig som berättigade att ta hand om oss. Politikerna borde i stället bereda oss rum  – även om vi växer på ett sätt som de själva inte vill växa.

Människan behöver en viss struktur i det praktiska livet. Vad hon däremot inte alls behöver är en instruktionsbok för sitt eget sökande. Tar vi bort initiativet från människan, så tar vi samtidigt bort hennes hängivenhet.

Så vi har två allvarliga problem. Dels begänsar staten oss på flera viktiga områden. Dels begränsar vi undermedvetet oss själva, på många minst lika viktiga områden.

För några år sedan såg jag en tv-intervju med en svart 16-årig flicka på en skolgård i Bronx. Hon kunde inte betala för sin skola så det blev ‘public school’, av medelkassen mer eller mindre sedd som en pedagogisk avstjälpningsplats, eller slutstation.

Repportern frågade flickan vad hon kommer att göra när hon avslutat gymnasiet. Hennes svar glömmer jag inte: ”I’m an extraordinary person, I can do anything I want.”

Det här säger alltså hon, i ett samhälle där hennes förutsättningar är en bråkdel av våra. Tron på sig själv – och rörelsefrihet att mot alla odds våga försöka – kan göra underverk. Jag har en känsla av att hon redan nu lever sin dröm.

Det är hög tid att ändra samhällets prioriteter. Det verkliga kapitalet ligger i att ge människan rum att själv våga. Ansvar befriar.

Styvmoder Hautala

2 kommentarer
Debatt EU-valet 2009

STYVMODER HAUTALA

(Inskickad till tidningarna 11.5.2009)

Heidi Hautala (De Gröna) har varit på valturné i Österbotten, och passade på att uttala sig om snuset. Hon är kritisk till att Sverige fick sitt undantagstillstånd, vill att snuset skall vara förbjudet
i EU.

”Ibland måste man bara skydda medborgarna mot skadliga ämnen. Vissa
klarar helt enkelt inte av att själva hantera det.”

Så säger alltså Hautala i Österbottens Tidning 11.5, symboliskt nog med en kopp kaffe (eller möjligen te) i handen.

Vilket automatiskt ger följdfrågan: om hon förespråkar förmynderi, var går då gränsen? Vad händer när koppen rycks undan av dem som vet vad som är bäst för henne?

Begränsning och förbud av snus och internet delar åsikterna inom snart sagt alla partier. Åtminstone de stora finländska dagstidningarna har båda frågorna i sina webbtest av EU-kandidaterna, så det är lätt att kolla var vi står. Frågorna är bra indikatorer på i vilken mån kandidaterna ser sig ha rätt att ta hand om folket – det folk som
väljer dem, och som vissa strax därefter vill omyndigförklara. Märklig tanke.

För mig ingår båda frågorna i en livsprincip som jag vill kämpa starkt för: det att människan måste bli betrodd med ansvar för att kunna göra sådana val som får henne att växa på sitt eget sätt. Förutom som en del av den här grundprincipen så är snuset dessutom en sakfråga för mig. Snusförbudet är djupt ologiskt och orättvist, och kriminaliserar det som inte upplevs som kriminellt. Det här irriterar mig enormt.

Jag talar varken för eller emot användning av snus. Jag vill bara som myndig, tänkande person ha rätt att kunna välja själv. Eftersom den finska staten nickar med i EU:s linjedragning så är EU-parlamentet det bästa stället att föra kampen vidare.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Äitipuoli Hautala

2 kommentarer
EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Lehtien yleisöosasto

ÄITIPUOLI HAUTALA

(lähetetty lehtiin 14.5.2009)

Heidi Hautala (Vihr.) on avannut vaalikampanjansa, ja lauluu heti mielipiteensä nuuskasta. Hän on kriittinen Ruotsin poikkeustilanteen suhteen ja haluaa, että nuuska tullaan kieltämään EU:ssa.

”Kansalaisia on joskus suojeltava haitallisilta aineilta.
Jotkut eivät ilmeisestikään pysty hallitsemaan sitä itse.”

Niin siis sanoo Hautala Österbottens Tidningenissä 11.5, oireellisesti yksi kuppi kahvia (tai teetä) kädessään jutun kuvassa.

Mistä automaattisesti seuraa jatkokysymys: jos hän puhuu holhouksen puolesta, missä sitten menee raja? Mitä tapahtuu kun joku sellainen joka tietää mikä on Hautalalle parasta, riistää kupin hänen kädestään?

Nuuskan ja internetin rajoitukset ja kiellot jakavat mielipiteitä kohta kaikissa puolueissa. Ainakin suurien suomalaisten päivälehtien vaalikoneiden ehdokkaille annetuissa kysymyksissä molemmat aiheet ovat esillä, joten on helppoa selvittää, mitä mieltä olemme. Molemmat kysymykset osoittavat hyvin, missä määrin ehdokkaat näkevät olevan
oikeutettua huolehtia kansasta – siitä kansasta joka valitsee heidät ja joilta heti sen jälkeen muutavat valitut haluavat viedä vallan päättää asioistaan. Outo ajatus.

Minulle molemmat kysymykset sisältyvät siihen elämän perusajatukseen, jonka puolesta haluan voimakkaasti taistella: että ihmiselle on luotettava vastuuta tehdä valintoja jotka antavat hänelle mahdollisuuden kasvaa omalla tavallaan.

Tämän lisäksi, osana perusajatusta on nuuska minulle myös asiakysymys. Nuuskakielto on syvästi epälooginen ja epäoikeuden mukainen, ja kriminalisoi sen jota ei koeta rikokseksi. Tämä ärsyttää minua valtavasti.

En puhu nuuskankäytön puolesta enkä sitä vastaan. Haluan vain täysi-ikäisenä, ajattelevana ihmisenä voida saada oikeuden valita itse. Koska suomen valtio nyökkäilee EU:n linjanvedoille, on EU-parlamentti paras paikka taistelun jatkamiselle.

Patrick Wingren
EU-ehdokas, RKP

Time: T-minus 23 days

Valdagbok på Facebook

– Lugnare start på den här dagen, från Åbo till H:fors först på eftermiddagen. Orienterade mig med spårvagn till Tölö där jag bor hos min bror i helgen. Jag är fortfarande lite sur på att linjerna har ändrats, det var lätt förr när vi bodde här – då var det 3B som i Bort från Tölö, 3T som i Tillbaka.

– Sen blev det kampanjarbete på gräsrotsnivå när vi i ett team på tre satt och vek 1000 st A4-flyers som kommit från tryckeriet. Det var något med skärningen av det grafiska materialet som gjorde att vi fick göra en manuell insats :) Nå, nu är de klara och ser bra ut!

– Noteras bör att planerna på en snusmobil tar form :-D Talade med min båtbyggande kusin och vi siktar på en spoiler av lite ovanligare slag. Möjlig konversation av åskådare till spektaklet: ”- Varför åker den där bilen runt med så höga motorvarv? – Han kör ju omkring med Ettan!” Nåt sånt :)

—————-

I MORGON blir det kandidatpresentation på SFP:s partidag, och sen ska jag hålla ett 3 minuters anförande också. Blir att komma ihåg att ta med äggklockan!

Hälsn. Pati

Time: T-minus 24 days

Valdagbok på Facebook

Idag bar det av till Åbo. Träffade Sisko Raitis, som både är en av Finlands första kvinnopräster och dessutom har ett perfekt namn som backar upp det faktumet :)

Intressant samtal. Fick också en skrivelse om ett möjligt samband mellan frånvaro av religionsundervisning i skolan och fundamental kreationism (där man bl.a. ser bibeln som kalender, räknar bakåt till 1:a mosebok, och kommer fram till att jorden är ca 6.000 år gammal.)

Skrivelsen var gjord av en 94 år gammal dam, som för två år sedan köpte en ny laptop… tanken var glasklar i texten, det enda som avslöjade ett äldre öga var fontstorleken på typ 32 pt :)

– Sen ut på Åbo domkyrkas torg, och parken nedanför. Träffade jakobstadsbor, rikssvenskar, en svensktalande kuopiobo (vars svenska var strålande :), stod i folkflödet en stund och vi delade ut visitkort.

… eller om jag ska vara ärlig så sköttes utdelandet av skickliga kampanjarbetare :) Där fanns allt från

  • såna som inte ville ha kort,
  • såna som ville ha kort,
  • såna som dessutom visade uppskattning för kampen mot förmynderiet,
  • ett gäng som ivrigt ville ha flera kort och fick dem, och som på väg bort tackade glatt och lät meddela att de blir perfekta att rulla jointar i.

– Sen på kvällen i YLES EU-markkinat, kallt och inte alls publikvänligt – tv på tv:s villkor. SFP gjorde en 2 minuters grej med inhyrd beatboxhjälp och kandidaterna – en tennismatch i ljudpantomin, kunde man säga.

Nå, kanske vi kan vara snälla och inte lägga ut det på Youtube, alla fildelare? Jag menar… jag tror på ett fritt internet, men just i det här fallet borde det finnas någon slags tillägg till lagparagrafen ;-D

– åtminstone ÖT och Vbl publicerade min insändare med namnet ”Styvmoder Hautala”. I ÖT blev det en ordentlig bredsida mot snusförmynderipiraterna när en viss tandläkare känd från A-talkdebatten hade en insändare i samma ärende i spalten ovanför :)

—————-

I MORGON blir det hesa, mot partidagen. Nån som vet varför det heter så, när det inleds fredag kväll och avslutas på söndag? Är det nån kokkolabo som har bestämt att det heter så också i pluralis? (Psst, hint – SFP:s informationschef är från grannstaden… ;)

—————-

Hälsn. Pati

Antipiratistit upottavat nuoret

EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Lehtien yleisöosasto Suomeksi

(Lähetetty suomenkielisiin sanomalehtiin 14.5.2009)

Kopiointi ja nettipiratismi ovat päivänpolttava keskustelunaihe ympäri maailmaa. Perusilmiö ei ole lainkaan uusi, se on vain areena johon on johon tarttuminen on mahdotonta sille sukupolvelle joka pääasiallisesti on vastuussa lainsäädännöstä.   

Sitaatti: “Netistä musiikin lataaminen on sama asia kuin mennä levykauppaan ja varastaa CD”. Ok, mutta silloin myös me jotka nyt olemme keski-ikäisiä, olemme varastaneet nauhoittaessamme levyjä C-kaseteille 30 vuotta sitten. Samoin myös videolaitteet antoivat meille muutamia vuosia myöhemmin mahdollisuuden niin sanotusti mennä elokuvateatteriin ja tuoda nauhat kotiin.

Joka hetki on käynnissä räikeä, laaja-alainen rikollisuus, kun opiskelijat kopioivat kurssimateriaaleja, varastavat kirjakaupoilta ja kirjastoilta – usein aiemmin lukeneiden hiljaisella suostumuksella.

Emme voi hyökätä kopiointia vastaan jos emme myönnä että se ei ole ainutlaatuista vain netissä, vaan että senkaltainen rikollisuus on jatkunut systemaattisesti ainakin koko minun elinaikani. Kaikki muu on tekopyhää, ja kauhean epäoikeudenmukaista nuoria kohtaan.

Tämän päivän yhteiskunnassa on virtuaalinen ihminen yksin ja informaatioähkyssä enemmän kuin aiemmin.  Siksi fyysiset kohtaamispaikat – konsertit, elokuvateatterit, teatterit, urheiluareenat – eivät tule koskaan katoamaan. Meillä on tarve kokea, tulla yllätetyiksi yhdessä, osallistua ja jakaa.  Kerromme innokkaasti ystävillemme elokuvista joita olemme nähneet, tai soitamme heille lempibändimme musiikkia. Miten se tapahtuu Internetissä? Jakamisen kautta.

Pitääkö markkinavoimien voida jatkaa omien ehtojensa ajamista, hintaan mihin hyvänsä? Kun poliittisia linjanvetoja nuuskakysymyksessä valaistaan, vilahtaa hyperaktiivinen savukelobbari taka-alalla.  Tekijänoikeuksien puolustamisen varjosta löytyy aggressiivinen levy- ja elokuvateollisuus. Jos seuraamme rahan jälkiä, löydämme todellisen syyn poliittisiin aloitteisiin ja päätöksiin.

Se on usein yksinkertaista, ja masentavaa.

Lakeja säätävät poliitikot eivät tunne virtuaalista tilaa riittävän hyvin. Halutaan kriminalisoida nuorempi ikäluokka ja suoda lailliset mahdollisuudet tarttua karkeasti ihmisen yksityiselämään. Se onko kopiointi oikein vai väärin, on monimutkainen kysymys, mutta tällainen hinta on aivan liian korkea maksettavaksi.

Patrick Wingren
muusikko,
tekijänoikeus-tulonsaaja,
EU-ehdokas, RKP

Time: T-minus 25 days

Valdagbok på Facebook

Åtminstone två insändare publicerades i tidningarna idag:

– Dels den jag skrev angående fildelning och nätpiratism (publicerad i ÖT)
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/antipirater-sanker-unga/

Timingen var bra, för Vbl hade en ledare om SFP och fildelningen i dag:
http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=41175

– min andra insändare mötte Hautalas uttalanden om snuset och människans oförmåga att ta hand om sig själv (publicerad i Keski-Pohjanmaa):
http://www.keskipohjanmaa.net/mielipide/mielipide.asp?forum_id=12001&message_id=114841&task=2

– Lade också upp det senaste inlägget i ’25 saker’, som även det handlar om (över)beskydd:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/nr-5-overbeskyddande/

—————

I MORGON blir det då domkyrkotorget i Åbo kl 16-17.30!

Hälsn. Pati

Antipirater sänker unga

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare publicerad i ÖT den 13.5.2009)

ANTIPIRATER SÄNKER UNGA

Fildelning och nätpiratism är ett högaktuellt samtalsämne världen runtom. Det grundläggande fenomenet är inte alls nytt, det är bara arenan som är ogreppbar för den generation som i huvudsak ansvarar för lagstiftningen.

Citat: ”Att ladda ner musik från nätet är som att gå in i skivaffären och stjäla en CD”. Ok, men då har vi som nu är i medelåldern också stulit när vi bandade över skivor till C-kassetter för 30 år sedan. Likaså gav oss videoapparaterna några år senare en möjlighet att så att säga gå in i biografen och ta hem rullarna. I skrivande stund pågår en vidsträckt kriminalitet när studerande kopierar kurslitteratur, stjäl från bokhandlar och bibliotek – ofta med föreläsarnas tysta godkännande.

Vi kan inte angripa fildelningen om vi inte samtidigt erkänner att det hela inte är speciellt för nätet, utan att sådan brottslighet pågått systematiskt och utbrett under åtminstone hela min egen livstid. Allt annat är hyckleri, och fruktansvärt orättvist mot de yngre.

I dagens samhälle är den virtuella människan ensam och mer informationsmättad än tidigare. Därför kommer de fysiska mötesplatserna – konserter, biografer, teatrar, sportarenor – aldrig att försvinna. Vi har ett behov av att uppleva, bli överraskade tillsammans, att delta och dela. Vi berättar ivrigt för vännerna om filmen vi sett, eller spelar upp låten av favoritbandet. Hur sker det här på nätet? Genom fildelning.

Ska marknadskrafterna kunna fortsätta existera på sina egna villkor, till vilket pris som helst? Belyser man den politiska linjedragningen i snusfrågan så skymtar hyperaktiva cigarettlobbare i bakgrunden. I siluetten av värnandet om upphovsrätten finns en aggressiv skiv- och filmindustri. Följer man pengarna hittar man orsaken till politiska förslag och beslut. Det är ofta just så enkelt, och deprimerande.

Lagstiftande politiker känner inte det virtuella rummet tillräckligt bra. Man vill kriminalisera den yngre generationen och ge lagliga möjligheter till grova intrång i människans privatliv. Om fildelning är rätt eller inte är en komplicerad fråga, men det här priset är alldeles för högt att betala.

Patrick Wingren
musiker,
upphovsrättslig inkomsttagare,
EU-kandidat för SFP

Nro 5: Ylisuojelevaa

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Suomeksi

Alkuperäinen versio: ”Nr 5: Överbeskyddande”
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Tulin ymmärrykseen joitain vuosia sitten. Aika on juossut pois luotani.

Ostimme uuden auton, – ns. farmarin tietenkin, joka tarvitaan kun saavutetaan ydinperheen keskiarvo (2+2), kun vinyylit varastoidaan vintille ja kun ”best of”-kokoelmat piinallisella tavalla ottavat paikkansa lähimpänä CD-soitinta. Ostaessamme ihannekulkuneuvoamme kommentoin spontaanisti, että emme itseasiassa tarvitse koirakalteria tavaratilan ja takaistuinten väliin. ”Koirakalteri?”, vastasi myyjä, ” Otaksun sinun tarkoittavan tavarasuojaa? Joka suojelee matkustajia mahdollisessa yhteentörmäyksessä?”

Olen nauranut aiemmin ruotsalaiselle klassikkokyltille ”Älä seiso keltaisella reunalla!” ja ”Ylös, ei alaspäin” rullaportaissa, mutta mehän itse olemme menossa samaan suuntaan. Heijastinliivi, vitamiinivalmisteet ja eläkesäästäminen. Vaihdan kesärenkaiksi perheen pyöriin talvikelpoiset nastarenkaat, ilmat pihalle. Olemme varmoja. Katumuspilleri, hepatiittirokotus, hiihtosukat jotka ehkäisevät jalkasientä.

Mikään näistä ei tietystikään ole sinänsä väärin, mutta mitä itse asiassa tapahtuu? Kuinka on mahdollista, että vanhempieni ikäluokan ihmiset juoksivat sillankaidetta pitkin yli virtaavan veden ja laskivat kelkalla alas kaupungin mäkiä? Miksi vältän nolona kertomasta teini-ikäisille lapsilleni kuinka me käyttäydyimme kun olimme heidän ikäisiään.

Uskon että totuus on hieman kaltevalla pinnalla. Kudomme itsemme ja lapsiemme ympärille suojaavan kotelon yrittäessämme liikuttavalla tavalla minimoida elämän riskejä. Samanaikaisesti puhutaan, että olemme tulleet enemmän ja enemmän itsekeskeisiksi, ja olen samaa mieltä. Lapsista tulee individualisteja nopeammin kuin joskus aikaisemmin, ja ihmettelen jos se ei osittain johdu siitä tosiasiasta että me paketoimme heidät itseensä.

Onko näennäinen elämänkontrolli aivan yksinkertaisesti illuusio, jossa me itse asiassa kadotamme todella olennaisen – elämäntilan luomisen? Ei tietystikään aktiivisella pyrkimyksellä huolimattomuuteen, vaan harkitulla yrityksellä välttää rajoittamasta luonnollista kontaktia elämään sellaisena kuin se todella on.

Se kohtaaminen tapahtuu nimittäin ennemmin tai myöhemmin, ja uskon että on tervettä niin aikaisin kuin mahdollista antaa itsensä, ja niiden joita rakastaa, uskaltaa kolhiintua. Pää tulee ehkä kovemmaksi, mutta sielu möyhentyy tavalla joka antaa ihmiselle suuret edellytykset kasvaa.

(Lyhennetty versio ”Aika joka katosi” -kolumnista Jakobstads tidningenissä, marraskuussa 2007)

 

 

Nr 5: Överbeskyddande

25 saker EU-valet 2009

Jag kom till insikt för något år sedan. Tiden har sprungit ifrån mig.

Vi köpte en ny bil – en s.k. farmare givetvis, som sig bör när kärnfamiljens genomsnittliga antal uppnåtts (2+2), när vinylerna lagrats på vinden och när ”best of”-samlingarna på ett pinsamt sätt tar plats närmast CD-spelaren. Vid köpet av idealfordonet kommenterade jag spontant att vi egentligen inte behövde hundgallret mellan lastutrymmet och baksätet. ”Hundgallret?”, svarade försäljaren, ”Jag antar att du menar lastskyddet? Som skyddar passagerarna vid en eventuell krock?”

Den svenska klassikerskyltningen ”Stå ej på gul rand!” och ”Upp, ej ner” i rulltrapporna har jag tidigare skrattat åt, men vi är ju själva på väg dit. Reflexvästar, vitaminpreparat och pensionssparande. Jag byter sommardäcken på familjens cyklar till vinteranpassade dito med dubbar, andas ut. Vi är säkra. Dagen-efter-piller, vaccination mot hepatit, skidstrumpor som motverkar fotsvamp.

Ingenting av det här är förstås fel i sig, men vad händer egentligen? Hur är det möjligt att man i mina föräldrars generation sprang på broräcken över strömmande vatten och åkte kälke nerför stadsbackar? Varför undviker jag generad att berätta för mina tonåriga barn hur vi betedde oss när vi var lika gamla som de är nu?

Jag tror att vår fokus ligger lite snett. Vi väver in oss själva och våra barn i skyddande kokonger i rörande försök att minimera riskerna med livet. Samtidigt talas det om att vi blir mer och mer självcentrerade, och jag håller med. Barn blir individualister snabbare än någonsin förr, och jag undrar om det inte delvis kommer från det faktum att vi paketerar in dem hos sig själva.

Är vår skenbara kontroll av livet helt enkelt en illusion där vi egentligen missar det verkligt väsentliga – att skapa rum att leva? Givetvis då inte genom att aktivt sträva efter vårdslöshet, men genom att eftertänksamt försöka undvika att begränsa en naturlig kontakt med livet sådant som det verkligen är.

Det mötet kommer nämligen förr eller senare, och jag tror att det är sunt att så tidigt som möjligt låta sig själv, och dem man älskar, riskera att bli kantstötta. Huden blir kanske hårdare då, men själen luckras upp på ett sätt som gör att man har stora förutsättningar att växa.

(Förkortad version av ”Tiden som försvann”, kolumn i Jakobstads tidning, november 2007)

Time: T-minus 26 days

Valdagbok på Facebook
#&%?! facebook, har bråkat hela kvällen. Andra gången jag skriver den här texten. Nå, ska se om den hinner med före den nya dagen.

– Idag har ÖT:s webbdebatt fortsatt (den som startade i och med intervjun med Heidi Hautala). T-E Blomqvist (en av teamledarna för kampanjen) skrev också där.

– Signatur ”PG” tyckte att snuset ska bort pga de sjukvårdskostnader som samhället betalar för snusandet. Jag påpekade att med den logiken borde alla medborgare börja röka, betala accis och dö unga (=liten pension) i stället. Här är länken till diskussionen:
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=41067&vote=1&commentID=100057#100057

– Det absolut roligaste var att signaturen ”observatör” öppnade ett inlägg med frasen ”Jag var inte på plats”! Säkert bara jag som tycker sånt är skojigt, men det kan inte hjälpas – jag har levt hela dagen på det där :) Påpekade det i en kommentar och han blev vääääldigt sur på mig. Shit, där rök definitivt åtminstone en röst. Hur många livlinor har man? Får man ringa upp en vän?

– Hbl publicerade min insändare ”Du skall icke kopiera”. Eftersom Hbl knappast går miste om försäljningsvinst mera ikväll så kan jag med samvetet rent sätta ut den på nätet, den finns här:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/du-skall-icke-kopiera/

– Minna Luomala (fkp) hade en insändare i ÖT, där hon bl.a. skrev:

”Jag är uppställd som kandidat för Finlands kommunistparti så att folket ska ha möjlighet att rösta på ett klart och tydligt NEJ till EU och Nato.”

Är det nån som kan hjälpa mig att få det här att gå ihop?

– Jag läste också Fredrik Almqvists (sdp) replik till Ahlbäck (c) i ÖT (ö). I en fyraspaltig insändare lyckades han, om jag räknade rätt, få in ordet ”jag” och dess relaterade former (mig, min, mitt, mina etc.) inte mindre än 21 gånger! Säkert bara jag som tycker om att räkna sånt, men han tog nog pole position i det racet så här långt. ;)

(jo, jag vet att det finns många i den här texten också, men det här är ju för sjuttsingen en dagbok! :-D)
————-

I MORGON dyker förhoppningsvis flera av MINA insändare upp i tidningarna. JAG håller också på att samla MINA texter ur MIN bloggkolumn ’25 saker’, de ska tryckas i ett häfte för MIN kampanj så att folk kan läsa om det som berör MIG och det JAG står för :-D

Tidskörningen är igång!

Hälsn. Pati

Älä kopioi

EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Lehtien yleisöosasto

(Yleisönosastokirjoitus Hufvudstadsbladetissa 12.5.2009)

Stefan Wallin on sitä mieltä että monet Internetin käyttäjät uskovat että piratismin olevan sallittua, koska kaveritkin tekevät sitä.

Sitä en usko. Lapseni tietävät, mistä on kyse, aivan kuin minä itse tiesin kun nauhoitin LP-levyjä C-kaseteilla 25 vuotta sitten. Oppikirjoja luennoitsijan hiljaisella suostumuksella kopioiva opiskelija on myös kuullut kiellosta. Jos rinnastamme latauksen kaupanhyllyltä varastamiseen on meidän samanaikaisesti tunnustettava että sitä ei tapahdu vain netissä, vaan että senkaltainen rikollisuus on jatkunut systemaattisesti viimeisen 30 – 40 vuoden ajan. On epäoikeudenmukaista nuorempia kohtaan väittää muuta.

Konsertit ja elokuvateatterit tulevat pysymään hengissä – tämän päivän yksityisessä, kylläisessä yhteiskunnassa ihmisten tarvitsee voida kokea, hämmästellä yhdessä. Mutta voivatko markkinavoimat jatkaa omien ehtojensa kanssa? Me emme voi taipua kaupallisten intressien johtamina kriminalisoimaan suurinta osaa nuorista kansalaisista ja laillistamaan voimakasta yksityiselämään tunkeutumista.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Du skall icke kopiera

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare publicerad i Hbl den 12.5.2009)

Stefan Wallin menar att många internetanvändare tror att piratism är tillåten, eftersom också kompisen laddar ned.

Det tror inte jag. Mina barn vet vad som gäller, liksom jag själv visste när jag bandade av LP till C-kassett för 25 år sedan. Studerande som kopierar studielitteratur med föreläsarens tysta medgivande har också hört budordet. Om vi jämställer nedladdning med stöld ur butikshyllan måste vi samtidigt erkänna att detta inte är speciellt för nätet, utan att sådan brottslighet pågått systematiskt och utbrett de senaste 30-40 åren. Att påstå annat är orättvist mot de yngre.

Konserter och biografer kommer att leva kvar – i dagens privata, mättade samhälle behöver människor kunna uppleva, överraskas tillsammans. Men kan marknadskrafterna fortsätta att existera på egna villkor? Man bör inte förväxla upphovsrätt med vinst. Vi kan inte ledda av kommersiella intressen kriminalisera majoriteten av den yngre befolkningen och ge laglig rätt till kraftigt intrång i privatlivet.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Nro 6: Elämänarvo

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Suomeksi

Alkuperäinen versio: ”Nr 6: Livsvärde”
Käännös: Terhikki Mäkelä

”Katsohan, Patrick, mikään ei ole sen arvokkaampaa kuin mitä joku on siitä valmis maksamaan.”

Näin eräs myyntimies sanoi minulle kun hän selitti syytä siihen, miksi asuntojen hinnat ovat laskeneet niin voimakkaasti tämän matalasuhdanteen aikana, jossa nyt elämme.

Uusi kokemus, ainakin minulle. Jollain tapaa talo tuntuu niin paljon todellisemmalta kuin osakkeet. Kuitenkin talon arvo luhistuu aivan samalla tavoin kuin pörssin. Odotukset, optimismi ja luottamus kasvattavat arvoa – pelko, varovaisuus ja epäilys vähentävät sitä.

Ajatus on arveluttava. Plus ja miinus, voiko kaikki olla niin helposti laskettavissa? Tupakoitsija hinnoitellaan – sairaanhoitokuluja suhteutetaan verotuloihin ja lyhentyneen eliniän perusteella maksamatta jääneisiin eläkkeisiin. Joten tästä tullaan siihen että tupakoitsijat eivät kuormita taloutta, vaan päinvastoin, ovat tulonlähteitä.

Yhteiskunnan kalleimpia ihmisiä ovat ne jotka voivat hyvin, he elävät niin pitkään. Pitäisikö ihmisten voida vähemmän hyvin – tupakoida, raahata ylipainoa – yhteiskunnan talouden hyväksi?

Nuuskakysymystä koskevia poliittisia linjanveroja valaistessa pilkottaa niiden taustalla hyperaktiivinen savukelobbaus. Tekijänoikeuksien puolustamisen varjokuvasta löytyy aggressiivinen levy – ja filmiteollisuus. Rahaa seuratessa hukataan poliittisten aloitteiden ja päätösten perusteet. Se on usein juuri niin yksinkertaista, ja masentavaa.

Näiden tapausten valossa tulee kiitolliseksi siitä että emme vielä ole onnistuneet täysin tuhoamaan luontoa. Luonto puhuu sellaisen tasapainon puolesta, jonka parkkiintuneet ekonomit torjuvat sinisilmäisenä ja naivina.

Onhan kieltämättä taivaallista tuhlausta, että kesäisin kukat ja puut kasvavat ja viheriöivät pudottaakseen vain neljä kuukautta myöhemmin kaikki tuotteet maahan, valmiina haravoitaviksi pois puutarhoistamme. Kuitenkin se, joka kohtaa meidän surullisen lyhyen, fantastisen kauniin kesämme, kantaa hän sen mukanaan läpi elämän, täysin ilmaiseksi.

 

 

Nr 6: Livsvärde

25 saker EU-valet 2009

 

”Ser du Patrick, ingenting är mera värt än vad någon vill betala för det”.

Så sa en affärsman till mig när han förklarade orsaken till att bostädernas pris sjunkit så kraftigt under den lågkonjunktur vi nu befinner oss i.

En ny upplevelse, åtminstone för mig. På något sätt känns hus så mycket mera verkliga än aktier. Ändå rasar husens värde precis som på börsen. Förväntan, optimism och tilltro ökar värdet – rädsla, försiktighet och skepticism sänker det.

Tanken är oroande. Plus och minus, kan allt vara så lätträknat? Rökare värderas – sjukvårdskostnader mäts mot skatteinkomst och utebliven pension på grund av förkortad levnadstid. Så kommer vi fram till att rökarna inte belastar ekonomin, utan tvärtom är inkomstkällor.

De dyraste människorna i samhället är de som mår bra, de lever så länge. 
Borde människor må mindre bra – röka, dras med övervikt – för samhällets ekonomiska bästa?

Belyser man den politiska linjedragningen i snusfrågan så skymtar hyperaktiva cigarettlobbare i bakgrunden. I siluetten av värnandet om upphovsrätten finns en aggressiv skiv- och filmindustri. Följer man pengarna hittar man orsaken till politiska förslag och beslut. Det är ofta just så enkelt, och deprimerande.

Sådana gånger blir man tacksam över att vi ännu inte lyckats förstöra naturen helt och hållet. Naturen för en balansbok som garvade ekonomer skulle avfärda som blåögd och naiv.

Det är ju onekligen ett himla slöseri att blommor och träd lever upp och grönskar på sommaren bara för att fyra månader senare fälla all produktion till marken, färdig att räfsas bort från våra trädgårdar. Ändå får den som har mött vår vemodigt korta, fantastiskt vackra sommar bära den med sig genom livet, helt gratis.

Time: T-minus 27 days

Valdagbok på Facebook

– nåja, tillbaka till vardagen. Här tog det fart ordentligt idag efter ÖT-artikeln om Heidi Hautala och hennes önskan om ett snusfritt EU. Jag skrev debattartiklar till både svensk- och finskspråkiga tidningar, borde väl publiceras de närmaste dagarna.

– Diskussionen på webben är också ganska het – jag skrev, och skriver, fortfarande där. Länken finns här:
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=41067&vote=1&commentID=100057#100057

– Jag gjorde ett syftningsfel av den högre skolan i min insändare, det blir lätt så när man försöker agera snabbt. Jag skrev nåt i stil med att

Hautala stod med en kopp kaffe i handen på reportagets bild.

När jag kollade min text senare på kvällen kunde jag inte – hur jag än försökte – se framför mig hur Hautala stod i handen på reportagets bild, och dessutom drickande kaffe… så jag skickade illa kvickt en korrigerad version till tidningarna. Hoppas de hinner korrigera ;)

– Hbl har publicerat sin valwebb. Jag lyckades välja mig själv även där – det tar sig! Adressen är
http://special.hbl.fi/valmaskin/

– Håll ögonen öppna i morgon, mina insändare om fildelning och piratism borde börja dyka upp snart (Hbl, Vbl, ÖT)

– Annars fortfarande mycket med allt material, fortsätter jobba!

Time: T-minus 28 days [4 weeks]

Valdagbok på Facebook

– Morsdag, hockeyfinal och färdigsvarad valmaskin för YLE. Den publiceras i morgon (11.5) på adressen
http://www.yle.fi/vaalikone

– Jag skrev ett nytt inlägg i serien ’25 saker’, om ordet liberalism, som används lite hur man tycker nuförtiden:
http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/nr-7-liberalism/

– Helsingin Sanomat har öppnat sin valmaskin också, jag fick faktiskt rådet att rösta på mig själv när jag prövade den :) den finns på
http://www.vaalikone.fi/euro2009/kysymyslomake.htm

————–

I MORGON blir det textjobb – mycket med allt material som ska ut. Ska få serien 25 saker så fort det bara går.

Hälsn. Pati

Nro 7: Liberalismi

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Suomeksi

Alkuperäinen versio: ”Nro 7: Liberalism”
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Kategorisoinnit ovat vajavaisia, kuitenkin välttämättömiä. Käytämme kuvailevia sanoja voidaksemme järjestää olemassaolon tavalla, jonka voimme ymmärtää ja josta voimme olla yhtä mieltä. Ongelma on, että emme koskaan voi olla varmoja että ymmärrämme nimeämämme asian samalla tavoin kuin muut sen ymmärtävät.

Värit kuvaavat tätä ehkä parhaiten. Ei ole olemassa mitään pysyvää rajaa punaisen, sininen ja vihreän välillä, ja vihreän alueella yritämme minä ja vaimoni usein vakuuttaa toisemme siitä, mitä meidän itse asiassa pitäisi nähdä.

– Ota sininen paitasi! – Sininen? Sehän on vihreä! Otan mieluummin keltaisen. – Tarkoitatko tätä ruskeaa?

Värit kohtaavat, sulautuvat yhdeksi ja muodostavat yhdessä jotain, jota eivät yksinään voi olla. Värien kauneus ja elämänläheisyys rikastuttavat toinen toistaan eivätkä ole lainkaan helposti määriteltävissä. Meidän sanamme eivät ole riittäviä sellaisen dynaamisuuden kuvaamiseen.

Elämän määrittelemättömyyttä voimme käsitellä kahdella tavalla. Voimme tehdä niin kuin minä ja vaimoni koomisissa yrityksissämme vakuuttaa toisemme siitä mikä on mikä. Vaihtoehtona on antaa kaiken lentää vapaana, se on rehellistä mutta samalla siitä on vaikeaa saada otetta. Usein meidän tarvitsee vaihdella molempien näkemysten välillä, ettemme jää kiinni johonkin äärimmäisyyteen.

Mitä sitä vastoin emme ehdottomasti voi tehdä on myrkynvihreän sävyn sormella osoittaminen ja toteaminen: ”Katso nyt tuota – olenhan sanonut, että vihreä on kirkuvaa ja eikä siinä ole mitään tyyneyttä ja painoarvoa.”

Viimemainittu on sitä mitä on tapahtunut värille liberalismi.

 

 

Nr 7: Liberalism

25 saker EU-valet 2009

Kategoriseringar är bristfälliga, ändå nödvändiga. Vi använder beskrivande ord för att kunna ordna tillvaron på ett sätt som vi kan förstå och vara överens om. Problemet är att vi aldrig kan vara säker på att vi uppfattar det vi nämner vid namn på samma sätt som andra.

Färgerna beskriver det kanske bäst. Det finns inga fasta gränser mellan rött, blått och grönt, och i gränszonerna försöker jag och min hustru ofta övertyga varandra om vad vi egentligen borde se.

– Ta din blåa skjorta! – Blå? Den är ju grön! Jag tar hellre den gula. – Du menar den där bruna?

Färgerna möts, sammansmälter och bildar tillsammans någonting de inte kan vara själva. Det är vackert och livsnära med färger som berikar varandra och inte alldeles lätt låter sig bestämmas. Våra beskrivande ord räcker inte riktigt till för en sån dynamik.

Det obestämbara i livet kan vi hantera på två sätt. Vi kan göra som jag och min hustru i vårt komiska försök att övertyga varandra om vad som är vad. Alternativet är att låta allt flyta fritt, det är ärligt men samtidigt väldigt svårgripbart. Ofta behöver vi växla mellan de båda synsätten för att inte fastna i nån av ytterligheterna.

Vad vi däremot absolut inte kan göra är att peka på en illgrön nyans och säga ”Se bara på det där – jag har ju sagt att grönt är skrikigt och saknar lugn och tyngd”.

Det sistnämnda är vad som har hänt med färgen liberalism.

Time: T-minus 29 days

Valdagbok på Facebook

– Fick känna på livets realiteter när jag var ute i Dickursby i ösregnet. Till och med de erfarna torgförsäljarna var deppade. Hälsade på ungefär 3,5 väljare (är inte säker på om 0,5:an var över 18), gav några visitkort och 2 SFP-karameller. Kampanjen har rivstartat!

– Sen tåget upp, och skriva skriva skriva. Jag skickade en kort insändare till Hbl om fildelningen (blev slutligen 999 tecken av 1000 tillåtna, svårt att få in allt). Jag skrev också en längre som jag sände till Vbl och ÖT.

– Läste båda tidningarna (Vbl, ÖT) när jag kom hem, och kände igen vad jag hade sagt. Det var skönt, ibland blir det förvrängt i telefonintervjuer. Pluspoäng i poängbörsen för journalisten (Cecilia Thylin).

– Läste också webben, och det finns rätt många kommentarer på ÖT:s webbartikel om Wallins uttalande.
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=41001&vote=2&commentID=99669#99669

Skrev en kort respons till Kommentar #1 om att det att vi tycker olika inte är ett ’internt bråk’ utan mera ett sundhetstecken för ett parti som kallar sig liberalt.

– Nu blir det ifyllande av valmaskiner på webben. En av de mest populära är redan färdig, MTV3:s valwebb, finns på adressen
http://kone7.zef.fi/euvaalikone/aloitus.php

Pröva gärna! Själv lyckades jag inte välja mig själv när jag testade, jag kom någonstans på 21 plats med ca 80% samstämmighet. Ouch.
Nå, kanske jag borde pröva på nytt närmare valet. Jag kan ju ha ändrat åsikt tills dess ;)

————

I MORGON: Bara valmaskin-deadlines då. Och så hockey-final, förstås!

hälsn. Pati

Time: T-minus 30 days

Valdagbok på Facebook

– Idag var det kampanjöppning på Espan i Helsingfors. Halvvarm vårdag, just som datumet säger. Kandidater och ballonger och hela faderullan :)

– Fick kampanj-visitkort från tryckeriet idag, så om det är någon som behöver en bunt att dela ut så är det bara att höra av sig!

– Wallin skrev starkt mot fildelning och nätpiratism på sin blogg igår
(http://stefanwallin.blogsome.com)
Jag är av annan åsikt på många av punkterna, och filar som bäst på en insändare. Det lär åtminstone komma ett reportage om det här i Vbl i morgon, eftersom tidningen har ringt åt flera SFP-kandidater, inklusive mig.

————

I MORGON: Jag deltar i firandet av Europadagen på Dickursby-torget i Vanda kl. 10-14. Sen blir det Pendolino tillbaka till Jakobstad… eller åtminstone Bennäs. Tror VR skulle få i nerverna om man bad dem dra ett Pendolino-stickspår in till stan, så det kan hända att det lönar sig att ligga lågt ang. det när snabbtåget nu åtminstone stannar i Pedersöre ;)

Hälsn. Pati

Lith kylvää katkeruuden satoa

2 kommentarer
EU-vaalit 2009 Kirjoitukset Lehtien yleisöosasto Suomeksi

(Lähetetty sanomalehti Pohjalaiseen 4.5.2009)

Mikael Lith, perussuomalaisten nuorisotyöryhmän puheenjohtaja Vaasasta, hyökkää RKP:tä vastaan 30.4. mielipidekirjoituksessaan ”RKP:n tähti sammuu”. Toimintatapa on vanha ja luotettavaksi havaittu: hajoita ja hallitse. Hän pyrkii lyömään kiilan eri suomenruotsalaisten alueiden väliin, määrittelemään helsinkiläiset naiivin liberaaleiksi ja meidät pohjalaiset järkevimmiksi ja realistisemmiksi. Ei käy kaupaksi.

Suomen puoluepolitiikalle koittaa vaikeat ajat kun puolueiden identiteettiä koetellaan. Vasemmiston ja oikeiston välinen polarisaatio ei ole niin voimakas kuin aiemmin ja sen vuoksi jännitys keskipisteen ympärillä vähenee. Liberaalit puolueet ovat vaarassa päätyä mitäänsanomattomalle haalealle keskialueelle.

RKP oppii vaikean tien kautta, ettei kieli automaattisesti anna identiteettiä vaan että voimaa tulisi hakea moninaisuuden rikkaudesta. Se on vaikea mutta välttämätön prosessi, jossa galluplukemat lopultakin pelaavat vähäisempää roolia. Tämän prosessin merkitys äänestäjille on paljon tärkeämpää. Puolue erottuu yhä enemmän aidosti humaaniksi vaihtoehdoksi, missä yksilön kunnioittaminen – riippumatta tämän kielestä, sukupuolesta, uskosta tai ihonväristä – on keskipisteessä.

”Maahanmuuttokriittisyys” on kiltti sana niille oikeistotuulille, jotka täyttävät epäuskon purjeen ja haluavat vahvistaa kansallistunnetta vähentämällä, päättämällä mitä Suomen kansa ei ole. Uskon että maa on sellaista paljon vahvempi. Riittävän varman kansan ei tarvitse olla pelätä jakaa happea muun maailman kanssa.

Haluan itse olla maahanmuuttoneutraali, kohdata ihmiset samanlaisina. En onnistu siinä aina, mutta olen sitä oppimassa yrityksen ja erehdyksen kautta. On päivänselvää että on olemassa maahanmuuttajia, jotka käyttävät väärin sosiaalijärjestelmää, aivan niin kuin osa meistä suomalaisistakin tekee. Kaikki aidot, ihmisystävälliset rakenteet ovat haavoittuvia, avoimia hyväksikäytölle.

On paljon yksinkertaisempaa olla kova kuin avoin, myös lyhytnäköisessä poliittisessa ajattelussa. Ruohonjuurien kastelu happamista lähteistä kumpuavalla vedellä ei kuitenkaan pidemmän päälle ole kestävä ratkaisu. Mitä ihminen kylvää sitä hän niittää.

Patrick Wingren
EU-ehdokas, RKP

Lith sår för en bitter skörd

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Publicerad i Vasabladet den 7.5.2009)

Mikael Lith, ordförande för de sannfinnländska ungdomarna i Vasa, angriper SFP i sin insändare ”RKP:n tähti sammuu” i Pohjalainen den 30.4. Metoden är den gamla beprövade, söndra och härska. Han försöker slå in en kil mellan olika finlandssvenska regioner, särbestämmer helsingforsare som naivt liberala och oss österbottningar som mera förnuftiga och realistiska. Jag köper det inte.

Partipolitiken i finland går igenom en svår tid där identiteten prövas. Polariteten mellan vänster- och högerfälten är inte lika stark som tidigare, och därför blir också spänningen kring mittpunkten lägre. De liberala partierna riskerar att hamna i en ljum mittzon.

SFP lär sig den hårda vägen att språket i sig inte automatiskt ger identitet, utan att det är i rikedom i mångfalden som styrkan bör sökas. Det är en svår men nödvändig process, där gallupsiffrorna sist och slutligen spelar en mindre roll. Mycket viktigare är vad detta innebär för väljaren. Partiet framstår allt klarare som ett sant humanistiskt alternativ där respekt för individen – oberoende av hennes språk, kön, sexuella läggning, tro eller hudfärg – är det centrala.

”Invandrarkritisk” är ett snällt ord för de högervindar som fyller misstrons segel och vill stärka nationaliteten genom att subtrahera, genom att bestämma vad Finlands folk inte är. Jag tror att landet är mycket starkare än så. En tillräckligt trygg nation behöver inte vara rädd för att dela syre med resten av världen.

Själv vill jag vara invandrarneutral, möta alla människor lika. Jag lyckas inte alltid, men lär mig på vägen, genom försök och misstag. Det är självklart att det finns flyktingar som missbrukar det sociala välfärdssystemet, precis som en del av oss finländare gör. All sann människotillvänd struktur är sårbar, öppnar för utnyttjande.

Det är mycket enklare att vara hård än öppen, också i kortsiktigt politiskt tänkande. Det är ändå inte i längden hållbart att vattna folkmyllan med vatten ur sura källor. Vad man sår får man skörda.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Time: T-minus 1 month

Valdagbok på Facebook

Hejsan alla!

Nu när det är precis en månad kvar till valet så startar jag min egen countdown här :) Idén är att skriva små dagboksanteckningar varje dag så att ni kan följa med vad som händer.

7.5.2009
————

– Min kandidatnummer fastställdes till 141 – samma som min morfars och mormors telefonnummer i Jakobstad på den tiden då det inte behövdes så värst många siffror :)

– Jag var med på en EU-diskussion i riksdagens infocenter i Helsingfors, arrangör SFP. Astrid Thors var moderator för diskussionen. Bra liten sal, nära människorna. Flera intressanta frågor från åhörarna.

– Vasabladet publicerade min insändare ”Lith sår för en bitter skörd”, där jag möter Mikael Liths (ordf. för sannfinländarna i Vasa) insändare i Pohjalainen 30.5, ”RKP:n tähti sammu”.
Jag skriver om att SFP går igenom en svår process där språket inte automatiskt räcker till, utan styrkan bör sökas i respekt för individen och i mångfalden. Rubriken hänvisar till att jag inte tror på Liths vattnande av folkmyllan med så surt vatten. Vad man sår får man skörda.

– Nytt inlägg på bloggen i serien ’25 saker’: ”Nr8: Debatt matt”
(http://www.wingren.fi/patrick/2009/05/nr-8-debatt-matt/)

————

I morgon bl.a. SFP:s kampanjöppning i Hfors.

/pati

Nro 8: Debatti – (Shakki) – Matti

25 asiaa EU-vaalit 2009 Kirjoitukset

Alkuperäinen versio ”Nr 8: Debatt matt”
Käännös: Terhikki Mäkelä 

Päivälehtien mielipidepalstojen intensiteetti osoittaa, että vaalipäivä lähestyy.

Olen itse aikaisemmin nähnyt ironiseksi sen, että poliitikot yhtäkkiä – kuin sattumalta – tulevat hyvin aktiiviseksi juuri kun vaalit lähestyvät. Nyt minä istun cybermaailmassani sekalaisten tunteiden vallassa.

Yhdestä asiasta olen varma joka tapauksessa. En voi lähteä mukaan. Kun luen mielipidepalstoja, masennun aggressiivisuudesta ja oman reviirin puolustamisesta.

Ikään kuin ihminen itse voisi tulla vahvemmaksi hyökätessään muita vastaan. En pysty ymmärtämään sitä. Vahva on minulle se, jonka ei tarvitse talloa alleen toista voidakseen edetä ylöspäin.

Erilaiset näkökulmat ovat tärkeitä, niihin tulee rohkaista. He jotka seisovat sisäpiirin ulkopuolella eivät jaksa sitä tuhoisaa äänensävyä, joka suljetuissa keskusteluissa on. Ei uskonnossa, ei filosofiassa, eikä politiikassa.

Näkisin mieluiten niin, että kaikki ehdokkaat voisivat olla edustajia, koska me todellisuudessa olemme jo tehneet valintamme – vähän Nalle Puh-matematiikkaa, mutta kuitenkin. Shakkilaudalta ulos astuminen vaatii enemmän rohkeutta kuin uskotaankaan. Analyyttisten strategioiden puuttuessa lohduttaudun pelin kauneudella – sillä että talonpoika, enemmän tai vähemmän odottamatta, voi edetä ruutuun 8.

Nr 8: Debatt matt

25 saker EU-valet 2009

Intensiteten i dagstidningarnas insändarspalter visar att valdagen kommer allt närmare.

Själv har jag tidigare sett ironiskt på det att politikerna plötsligt – som av en händelse – blir väldigt aktiva just när valen närmar sig. Nu sitter jag här i min cybervärld med blandade känslor.

En sak är jag i alla fall säker på. Jag kan inte spela med. När jag läser insändarspalterna blir jag nedstämd av agressiviteten och revirtänkandet.

Som om man själv skulle kunna bli starkare genom att gå åt andra. Jag kan inte förstå det här.  Stark är för mig den som inte behöver stå på någon annan för att nå upp.

Olika synsätt är så viktiga, borde uppmuntras. De som står utanför centrumvirveln orkar inte med den destruktiva ton som finns i den slutna diskussionen. Inte inom religion, inte inom filosofi, inte i politiken.

Helst skulle jag se att alla kandidater kunde bli delegater, eftersom vi faktiskt redan gjort ett val – lite Nalle Puh-matematik, men ändå… Det krävs mer än man tror för att våga ta steget ut på schackbrädet. I brist på djupa analytiska strategier tröstrar jag mig med det vackra i spelet – det att en bonde, mer eller mindre väntat, kan nå till ruta 8.

Polemik med Matti Savolainen

Andra texter EU-valet 2009 Insändare

Debatt i tidningen Keski-Pohjanmaa, april 2009.
Utdraget ur Savolainens text är översatt till svenska av mig.

Wingren:

Jag tror att en enda person kan påverka. Inte i första hand ensam, utan som bärare av mångas röster. Därför ger jag här tre konkreta saker jag vill åtgärda som EU-parlamentariker:

1) Snusförbudet. Det går emot grundtanken om medborgarnas fria val och unionens fria handel. Det håller en nikotinprodukt som är mindre skadlig borta från marknaden, till fördel för cigaretterna. Förbudet är ologiskt, orättvist och skadligt för folkhälsan. […]

Savolainen:

Patrick Wingren talar om för oss vad han vill arbeta med om han väljs in till Bryssel. Jag skulle vilja ge några kommentarer:

1) Snus. Det verkar som om detta tveklöst giftiga och cancerframkallande ämne har varit ett av SFP:s viktigaste ärenden under hela vintern. Under devisen om medborgarnas fria vilja och unionens fria handel tycks man kunna argumentera för vad som helst.

I och med att Wingren och ledande personer i hans parti jämför snus med tobak och förespråkar snuset som mindre skadligt och därför mera acceptabelt kan man öppna för en diskussion där man jämför alkohol och cannabis. Enligt forskningen så är ju alkoholen betydligt skadligare och mera beroendeframkallande än cannabis.

Är Wingren även beredd att förespråka en legalisering av cannabis, i linje med hans tidigare logik? Cannabisförbudet är ju, citerande hans ord, ”ologiskt, orättvist och skadligt för hälsan.” […]

Wingren:

Matti Savolainens kommentarer till min att-göra-lista bör i sin tur kommenteras:

1) Snus. Savolainen tillskriver mig en liberalism som jag inte känner igen. Jag förespråkar inte en villkorslös frihet, utan en frihet under ansvar – både i individens eget val och i ekonomin.

Däremot är Savolainens följdfråga angående alkohol och cannabis alldeles motiverad, och väntad. Först några viktiga skillnader i jämförelserna: snus är en mindre skadlig version av exakt samma produkt, dvs tobak, vilket gör ett snusförbud djupt ologiskt. Vidare är tobak i alla dess former knappast mera ’mind-altering’ än en chokladstång, medan effekten på sinnet är en helt annan för både alkohol och cannabis.

Alkoholen har, på gott och ont, en klar social funktion. Användaren av cannabis tenderar att dra sig inåt, bli mera associal. Samtidigt är priset för missbruk av alkohol mycket högre. Överdrivet bruk av cannabis drabbar i första hand individen i dennes egen relation till sin omgivning, alkoholmissbruk ödelägger ofta både individen och omgivningen.

Snusförbudet är att sila mygg och svälja kameler. Cannabisförbudet i relation till alkoholen är då mera som att acceptera kameler och diskvalificera dromedarer. Fördelen av att cannabis släpps fri är för mig personligen inte lika tydlig som i fallet med snus, och därför inte en sak jag tänker driva på min agenda. Jag vill välja sånt som resonerar i en djup personlig övertygelse. Samtidigt vill jag klart säga att jag, precis som Savolainen antar, i princip upplever cannabisförbudet som inkonsekvent. Som sittande EU-parlamentariker skulle jag rösta för en legalisering om frågan gick till omröstning.[…]

Länkar till inläggen:
http://www.keskipohjanmaa.net/mielipide/mielipide.asp?message_id=111001&forum_id=12001&task=2
http://www.keskipohjanmaa.net/mielipide/mielipide.asp?message_id=112561&forum_id=12001&task=2
http://www.keskipohjanmaa.net/mielipide/mielipide.asp?message_id=112701&forum_id=12001&task=2