I pressen

76 inlägg

Styvmoder Hautala

2 kommentarer
Debatt EU-valet 2009

STYVMODER HAUTALA

(Inskickad till tidningarna 11.5.2009)

Heidi Hautala (De Gröna) har varit på valturné i Österbotten, och passade på att uttala sig om snuset. Hon är kritisk till att Sverige fick sitt undantagstillstånd, vill att snuset skall vara förbjudet
i EU.

”Ibland måste man bara skydda medborgarna mot skadliga ämnen. Vissa
klarar helt enkelt inte av att själva hantera det.”

Så säger alltså Hautala i Österbottens Tidning 11.5, symboliskt nog med en kopp kaffe (eller möjligen te) i handen.

Vilket automatiskt ger följdfrågan: om hon förespråkar förmynderi, var går då gränsen? Vad händer när koppen rycks undan av dem som vet vad som är bäst för henne?

Begränsning och förbud av snus och internet delar åsikterna inom snart sagt alla partier. Åtminstone de stora finländska dagstidningarna har båda frågorna i sina webbtest av EU-kandidaterna, så det är lätt att kolla var vi står. Frågorna är bra indikatorer på i vilken mån kandidaterna ser sig ha rätt att ta hand om folket – det folk som
väljer dem, och som vissa strax därefter vill omyndigförklara. Märklig tanke.

För mig ingår båda frågorna i en livsprincip som jag vill kämpa starkt för: det att människan måste bli betrodd med ansvar för att kunna göra sådana val som får henne att växa på sitt eget sätt. Förutom som en del av den här grundprincipen så är snuset dessutom en sakfråga för mig. Snusförbudet är djupt ologiskt och orättvist, och kriminaliserar det som inte upplevs som kriminellt. Det här irriterar mig enormt.

Jag talar varken för eller emot användning av snus. Jag vill bara som myndig, tänkande person ha rätt att kunna välja själv. Eftersom den finska staten nickar med i EU:s linjedragning så är EU-parlamentet det bästa stället att föra kampen vidare.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Antipirater sänker unga

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare publicerad i ÖT den 13.5.2009)

ANTIPIRATER SÄNKER UNGA

Fildelning och nätpiratism är ett högaktuellt samtalsämne världen runtom. Det grundläggande fenomenet är inte alls nytt, det är bara arenan som är ogreppbar för den generation som i huvudsak ansvarar för lagstiftningen.

Citat: ”Att ladda ner musik från nätet är som att gå in i skivaffären och stjäla en CD”. Ok, men då har vi som nu är i medelåldern också stulit när vi bandade över skivor till C-kassetter för 30 år sedan. Likaså gav oss videoapparaterna några år senare en möjlighet att så att säga gå in i biografen och ta hem rullarna. I skrivande stund pågår en vidsträckt kriminalitet när studerande kopierar kurslitteratur, stjäl från bokhandlar och bibliotek – ofta med föreläsarnas tysta godkännande.

Vi kan inte angripa fildelningen om vi inte samtidigt erkänner att det hela inte är speciellt för nätet, utan att sådan brottslighet pågått systematiskt och utbrett under åtminstone hela min egen livstid. Allt annat är hyckleri, och fruktansvärt orättvist mot de yngre.

I dagens samhälle är den virtuella människan ensam och mer informationsmättad än tidigare. Därför kommer de fysiska mötesplatserna – konserter, biografer, teatrar, sportarenor – aldrig att försvinna. Vi har ett behov av att uppleva, bli överraskade tillsammans, att delta och dela. Vi berättar ivrigt för vännerna om filmen vi sett, eller spelar upp låten av favoritbandet. Hur sker det här på nätet? Genom fildelning.

Ska marknadskrafterna kunna fortsätta existera på sina egna villkor, till vilket pris som helst? Belyser man den politiska linjedragningen i snusfrågan så skymtar hyperaktiva cigarettlobbare i bakgrunden. I siluetten av värnandet om upphovsrätten finns en aggressiv skiv- och filmindustri. Följer man pengarna hittar man orsaken till politiska förslag och beslut. Det är ofta just så enkelt, och deprimerande.

Lagstiftande politiker känner inte det virtuella rummet tillräckligt bra. Man vill kriminalisera den yngre generationen och ge lagliga möjligheter till grova intrång i människans privatliv. Om fildelning är rätt eller inte är en komplicerad fråga, men det här priset är alldeles för högt att betala.

Patrick Wingren
musiker,
upphovsrättslig inkomsttagare,
EU-kandidat för SFP

Du skall icke kopiera

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare publicerad i Hbl den 12.5.2009)

Stefan Wallin menar att många internetanvändare tror att piratism är tillåten, eftersom också kompisen laddar ned.

Det tror inte jag. Mina barn vet vad som gäller, liksom jag själv visste när jag bandade av LP till C-kassett för 25 år sedan. Studerande som kopierar studielitteratur med föreläsarens tysta medgivande har också hört budordet. Om vi jämställer nedladdning med stöld ur butikshyllan måste vi samtidigt erkänna att detta inte är speciellt för nätet, utan att sådan brottslighet pågått systematiskt och utbrett de senaste 30-40 åren. Att påstå annat är orättvist mot de yngre.

Konserter och biografer kommer att leva kvar – i dagens privata, mättade samhälle behöver människor kunna uppleva, överraskas tillsammans. Men kan marknadskrafterna fortsätta att existera på egna villkor? Man bör inte förväxla upphovsrätt med vinst. Vi kan inte ledda av kommersiella intressen kriminalisera majoriteten av den yngre befolkningen och ge laglig rätt till kraftigt intrång i privatlivet.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Lith sår för en bitter skörd

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Publicerad i Vasabladet den 7.5.2009)

Mikael Lith, ordförande för de sannfinnländska ungdomarna i Vasa, angriper SFP i sin insändare ”RKP:n tähti sammuu” i Pohjalainen den 30.4. Metoden är den gamla beprövade, söndra och härska. Han försöker slå in en kil mellan olika finlandssvenska regioner, särbestämmer helsingforsare som naivt liberala och oss österbottningar som mera förnuftiga och realistiska. Jag köper det inte.

Partipolitiken i finland går igenom en svår tid där identiteten prövas. Polariteten mellan vänster- och högerfälten är inte lika stark som tidigare, och därför blir också spänningen kring mittpunkten lägre. De liberala partierna riskerar att hamna i en ljum mittzon.

SFP lär sig den hårda vägen att språket i sig inte automatiskt ger identitet, utan att det är i rikedom i mångfalden som styrkan bör sökas. Det är en svår men nödvändig process, där gallupsiffrorna sist och slutligen spelar en mindre roll. Mycket viktigare är vad detta innebär för väljaren. Partiet framstår allt klarare som ett sant humanistiskt alternativ där respekt för individen – oberoende av hennes språk, kön, sexuella läggning, tro eller hudfärg – är det centrala.

”Invandrarkritisk” är ett snällt ord för de högervindar som fyller misstrons segel och vill stärka nationaliteten genom att subtrahera, genom att bestämma vad Finlands folk inte är. Jag tror att landet är mycket starkare än så. En tillräckligt trygg nation behöver inte vara rädd för att dela syre med resten av världen.

Själv vill jag vara invandrarneutral, möta alla människor lika. Jag lyckas inte alltid, men lär mig på vägen, genom försök och misstag. Det är självklart att det finns flyktingar som missbrukar det sociala välfärdssystemet, precis som en del av oss finländare gör. All sann människotillvänd struktur är sårbar, öppnar för utnyttjande.

Det är mycket enklare att vara hård än öppen, också i kortsiktigt politiskt tänkande. Det är ändå inte i längden hållbart att vattna folkmyllan med vatten ur sura källor. Vad man sår får man skörda.

Patrick Wingren
EU-kandidat för SFP

Absurd medieavgift

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare skickad till finlandssvenska dagstidningar den 23.4.2009)

Nu är ännu en av ministeriets arbetsgrupper ute och cyklar, utan kontakt med landsvägarna. Är det faktiskt så att medborgarna gång på gång måste hänvisa till sunt förnuft? Förtroendet sjunker hela tiden – varje förslag som inte resonerar i individens verklighetsuppfattning är en spik i de förtroendevaldas kista.

Även om Rundradion är mera beroende än många vill tro, så finns det en poäng med att upprätthålla ett neutralt media som inte kontrolleras av kommersiella krafter. Gör då detta på ett rättvist sätt – finansiera Rundradion på samma sätt som annan samhällsservice, via den väl förankrade progressiva beskattningen.

För en del av folket är 175 euro en struntsumma, för andra en kännbar del av årsbudgeten. Jag har vänner som av etiska och religiösa skäl inte använder ”strömmande media” som TV, radio och internet. Nu väntar sig arbetgruppen att alla hushåll skall ta emot samma räkning, och lydigt betala.

Förmynderi, säger jag. Individens rörelsefrihet stramas åt. Igen.

Patrick Wingren, Jakobstad
EU-kandidat för SFP

Wingrens att-göra-lista

1 kommentar
Debatt EU-valet 2009 I pressen Insändare

(Insändare skickad till Österbottens Tidning, Vasabladet och Syd-Österbotten den 2 april 2009.)

Jag tror att en enda person kan påverka. Inte i första hand ensam, utan som bärare av mångas röster. Därför ger jag här tre konkreta saker jag vill åtgärda som EU-parlamentariker:

1) Snusförbudet. Det går emot grundtanken om medborgarnas fria val och unionens fria handel. Det håller en nikotinprodukt som är mindre skadlig borta från marknaden, till fördel för cigaretterna. Förbudet är ologiskt, orättvist och skadligt för folkhälsan.

2) Kvarkentrafiken. Den viktiga kontakten mellan Österbotten och Västerbotten dog när vi gick med i EU. Tax-free via Åland är ett undantag som måste balanseras i vår region. Antingen byggs en bro eller så stöds färjtrafiken. Jag föredrar bron, eftersom den påminner mindre om konstgjord andning. I båda fallen bör finansiering komma från EU, om unionen på allvar ska kunna stå bakom sin ambition om ”ett regionernas Europa”.

3) Energin. Jag tror på energi från förnyelsebara källor. Återanvändning låter bättre än skräp – särskilt radioaktivt avfall, som våra efterlevande får dras med i hundratusentals år. Vi borde absolut hushålla bättre med energin, och där måste EU komma med bättre förslag än att förbjuda glödlampor och sänka temperaturen i de finländska hemmen.

Patrick Wingren
EU-kandidat för Sfp

Snus bygger broar

Debatt EU-valet 2009 Insändare

(Insändare publicerad i Österbottens Tidning och i Vasabladet den 12.3.2009)

Jag satt med barnens matteläxor och förundrades över hur långt man kommer med fyra räknesätt och sunt förnuft. Varken läkare eller politiker har klarat sig särskilt bra i medicinska sakargument mot snuset, så nu tar jag upp lansen och rider in i en grå ekonomi på jakt efter fler väderkvarnar.

Finländaren köper alkohol för 770 euro per år, vilket ger staten intäkter på 1,8 miljarder euro.  De kostnader som konsumtionen förorsakar uppgår till 1,35 miljarder. Vinsten per år är 450 miljoner.

1 miljon finländare röker i genomsnitt 1.300 cigaretter per år, sammanlagt 65 miljoner paket. Statens intäkter är 610 miljoner euro per år, kostnaderna för vården av rökarna 250 miljoner euro. Vinsten blir 360 miljoner euro i året. Fortsätt läsa →

Polemik med John-Erik Jansén, Västra Nyland

1 kommentar
Andra texter Debatt EU-valet 2009 Insändare

Janséns ledare i Västra Nyland:

http://www.vastranyland.fi/ledare/mopeden_har_rymt_1839611.html

http://www.vastranyland.fi/ledare/ändamålet_helgar_medlen_1840473.html

 

Min insändare, skickad till tidningen Västra Nyland den 10 februari 2009
(webblänkar tillagda endast för nätversionen):

MOT BRYSSEL PÅ CYKEL

Biträdande chefredaktör John-Erik Jansén:

jag har läst dina ledare ”Mopeden har rymt” och ”Ändamålet helgar medlen” i tidningen Västra Nyland och vill kommentera dem. Fortsätt läsa →

En dos(a) grov generalisering

Andra texter EU-valet 2009 I pressen Kolumner

(Kolumn i Österbottens Tidning, 5.12.2008 )

Jag hade en riktigt djuplodande text på gång om julen, och så plötsligt fick jag ett meddelande om domen i snusrättegången.
 
Personligen kunde jag inte bry mig mindre om ekonomiska fördelar för de anklagade. Förbudet mot försäljning av snus resonerar helt enkelt inte i vår österbottniska klangbotten. I kontrast till detta står den suveräna Lagen, med ett egenvärde som vem som helst, inklusive åklagare, kan använda som avstamp för självförverkligande. Bäddat för katastrof. Fortsätt läsa →

Jante revisited

I pressen Kolumner

(Kolumn, publicerad i Österbottens tidning 03.10.2008 )

Gamla hamn i juli 1994, sjösättning av Jacobstads Wapen – strålande solsken, pompa och ståt, lokal stolthet. Jaromatch senare på kvällen, då hörs plötsligt sirener, katalysatorer till en riktig klassikerkommentar på Centralplanens C-läktare: ”Jaa, ha sjunker väl hati båtfaan.”
 
Jantelagen är populär i vår bygd. Misslyckas vi så skyller vi på den, lyckas vi så nämner vi den inte. Ofta ses den som en besvärande yttre faktor, ungefär som dåligt skidföre. Med åren har jag insett att det i första hand handlar om utebliven mental träning. Fortsätt läsa →

Ett rikt liv

I pressen Kolumner

(Kolumn, publicerad i Österbottens Tidning 23.05.2008 )

Vardagen är till en stor del fylld av sånt som kan mätas. 40 timmars arbetsveckor drar in x antal euro till arbetsgivaren och en (i vårt tycke allt för liten) del av den summan till oss själva. Vi lär oss att bli produktiva och effektiva, att mogna till ansvaret att försörja oss själva och de som är beroende av oss. Våra pengar ger oss vår levnadsstandard i en lustig konstruktion där livskvaliteten hela tiden förutsätts stiga i takt med bättre ekonomi. Fortsätt läsa →

Det mesta motståndets lag

I pressen Kolumner

(Kolumn, publicerad i Jakobstads Tidning 28.03.2008 )

Många av oss som jobbar med någon slags skapande arbete där man själv skall producera material mot en given deadline slåss mot ett stort motstånd. Säg att ett arbete beräknas ta tre veckor och att man därför klokt nog börjar arbeta en månad innan deadline. Dag 1 inleds i mitt fall med… total overksamhet. Fortsätt läsa →

Mashlows behovspyramid

I pressen Kolumner

(Kolumn, publicerad i Jakobstads Tidning 25.01.2008 )

Olika falla ödets lotter… mina vänner åker till Egypten om några veckor, och själv sitter jag här med Maslows berömda men inte särskilt sevärda pyramid.

Den amerikanske psykologen Abraham Maslow introducerade under mitten av 1940-talet teorin om fem grundläggande behov. Fortsätt läsa →

Tiden som försvann

I pressen Kolumner

(Kolumn, publicerad i Jakobstads Tidning 23.11.2007)

Jag kom till insikt förra våren. Tiden har sprungit ifrån mig.

Vi köpte en ny bil – en s.k. farmare givetvis, som sig bör när kärnfamiljens genomsnittliga antal uppnåtts (2+2), när vinylerna lagrats på vinden och när ”best of”-samlingarna på ett pinsamt sätt tar plats närmast CD-spelaren. Vid köpet av idealfordonet kommenterade jag spontant att vi egentligen inte behövde hundgallret mellan lastutrymmet och baksätet. ”Hundgallret?”, svarade försäljaren, ”Jag antar att du menar lastskyddet? Som skyddar passagerarna vid en eventuell krock?” Fortsätt läsa →