Idag blev det mera finsk känsla i flygandet. Rutten Boston – Rochester är det inte så värst många som åker, och det märks på flygplansstorleken. Två säten på varsin sida av gången x 12 rader = 48 passagerarplatser. Turbulens var det också, för vädret har slagit om rejält. Det var +15 och sol när jag lämnade Boston, här i Rochester bara några grader kallare, men molnigt – och fuktigt som i ett badrum.
Storleken på staden sätter spår redan på flygplatsen Fortsätt läsa →
Tvättandet funkade mycket bättre idag! Jag använde Google Maps precis som i fredags, men I Boston fanns tvättomaterna där Google ville ha dem.
Obama kämpar precis i skrivande stund för att driva igenom sin ’stimulus plan’, det ekonomiska stimulanspaket som ska få USA på fötter igen. Det sitter ganska hårt åt. Fortsätt läsa →
Idag blev det då besök på Berklee College of Music. Utbildningen är en riktig klassiker inom rytmmusiken. Det är en stor skola med 3.500 studerande, och en sådan volym kräver en välplanerad administration och organisation.
Det märktes inte minst under deras ’Information session’ som jag deltog i på förmiddagen. Fortsätt läsa →
Idag blev det sen uppstigning och brunch (breakfast/lunch) – den mat som amerikanerna gärna börjar sin dag med på helgen, i synnerhet på söndagar. Många jobbar sex dagar i veckan här, och då blir söndagen extra viktig som avbrott i arbetsrutinen. Fortsätt läsa →
Dagen började med ytterligheter – först väldigt stillastående, sedan mycket rörligt.
Bussen jag skulle ta från Penn Station till LaGuardia Airport kom aldrig. Problemet med privatiserad transport är att den måste gå med vinst, det hör till sakens natur. Då är det enklare att skippa en vilsen finländare än att köra 50 km på förlust. Det är inte första gången jag har varit med om liknande scenarion, och det gör mig lika irriterad varje gång. Fortsätt läsa →
Idag gick New York-borna och tyckte synd om sig själva, och det med all rätt – nu är det kallt på riktigt! På morgonen var det -10 grader och senare -5. Dessutom en mördande blåst som förde med sig atlantfukt in mellan skyskraporna, sökande efter lämpliga offer att göra livet surt för.
Och såna fanns det definitivt Fortsätt läsa →
I morse bar det av. Flygplatspersonalen i Kronoby öppnade starkt med frågan ’haar du inte med den?’ och uppspärrade ögon. Det gällde ESTA-blanketten, den nya obligatoriska blankett man fyller i på nätet innan man åker ’over there’. Märk väl – på nätet, inte ifylld/utprintad/uppvisad för personal i Kronoby.
Kvinnan vid disken sa att alla andra har haft med den. Hon var tvungen att ringa Helsingfors. Fortsätt läsa →