Månadsarkiv: november 2009

5 inlägg

Citat: ”Bön är religion och inte kultur”, insändare ÖT 28.11.2009

3 kommentarer
Citerat

Partisekreteraren Peter Östmans försvar av det ”kristna kulturarvet”, ”kristna värderingar” och de mänskliga rättigheterna slår det mesta i okunskap och intolerans inom fältet religion och samhälle som jag läst på länge. Det ”arv” som ligger till grund för de västerländska demokratierna och välfärdssamhällena hittar man i sjuttonhundratalets upplysningsidéer kring förnuft, framsteg och utveckling, inte i monoteism, inte i vidskepelse. Så är det också helt logiskt att de mest sekulära demokratierna i väst är […] de som är mest inriktade på omsorg (gamla, barn, oliktänkande); de mest religiösa är raka motsatsen, intoleranta och våldsamma.

”Kristna värderingar” är ett annat mantraliknande begrepp som används med samma omdömeslöshet. Vad är det en Östman och andra apologeter för inskränkthet och tankeofrihet talar om? Anspelar denna värdering på den konservativa synen på kvinnor, på de heliga skrifternas okränkbarhet, på den förenklande tanken att ”är du inte med oss är du emot oss” (som jag personligen får upplevga just de här dagarna)? Eller kan man lägga in i ”kristna värderingar” precis det man själv finner lämpligt och sedan hoppas på att den andre inte tänker efter, inte bryr sig, inte vet något om vad religiös praxis innebär? Eller utgår man från att vi helt enkelt är korkade?

[…]

Alla kan säkert förstå att det inte finns några kristna barn. Det finns däremot barn till kristna föräldrar, och om de vill att deras barn skall fostras enligt en kristen syn, bör de etablera sina egna institutioner utanför de av oss skattebetalare finansierade skolorna.

Insändare [edit 29.11: Raul Granqvist] ÖT 28.11.2009, ”Bön är religion och inte kultur”

Citat: ”Ungdomar och sex”, (insändare ÖT 28.11.2009)

Citerat

De senaste dagarna har en debatt pågått om Kåijan och deras ”Snipp och Snopp-kväll”. Förargade föräldrar förstår sig inte på varför 13-17 åringar ska komma i kontakt med sex på andra håll än i skolan och i hemmet.

[…]

Då man har tillfällen med sextema lär man sig om sex i en avslappand miljö med en utomstående person som man inte har någon egentlig relation till. Man lär sig annat än fakta om sex till expempel, om känslor, respekt, kommunikation, onani, fantasier, förspel och att sex är mycket mer än bara ”in-ut-sprut-slut”.

Insändare Österbottens tidning 28.11.2009, ”Ungdomar och sex”, Lisa Palm, Matilda Sjöholm, Anna Sundqvist

Citat: ”Vive La Resistance!” (insändare ÖT 28.11.2009)

Citerat

Att finna något medium för motståndsviljan är inte lätt. Bryssel och Strasbourg känns ändlöst avlägsna. ”Vapnen” som finns tillgängliga för motståndsrörelsen är inte alltid självklar indentifierbara för den yrvakne.

Vi som deltagit i torsdagskvällarnas ”Demokratian Hautajaiset” har tagit vad vi haver: Vårt Stadshus trappa, solidariskt och samordat med åsiktsfränder landet runt, inte minst i huvudstaden, där deltagrna har samlats vid Riksdagshusets betydligt pampigare huvudentré.

Det som i grunden driver oss är den enkla insikten om att höger-vänster-gröna-center-paradigmet är falskt.

I vårt land finns i praktiken ett parti, EU-partiet, vilket för syns skull är uppdelat i skenbara underavdelningar.

Insändare i Österbottens tidning 28.11.2009, ”Vive La Resistance!”, av Fredrik Wenelius, Marcus Grundvall, Alexandra Sandbäck m.fl.

Finlands paria

1 kommentar
Debatt I pressen

Insändare – inskickad till Österbottens tidning och Vasabladet den 25.11.2009.

FINLANDS PARIA

Jag läser den 24.11 om länsstyrelsens beslut att dra in tillståndet för ölförsäljning från de företag som varit inblandade i illegal snushandel, och jag tänker: ‘sjukt’.

Sjukt, eftersom ett sunt samhälle – en rättsstat – ska döma via domstolsväsendet, och enbart så. En myndighet som godtyckligt utfärdar egna straff bara för att man blivit given makt därtill underminerar domstolsbeslutet. Det är  oeftertänksamma stöveltramp rakt in i en polisstat som skrämmer livet ur mig.

Sjukt – också för att de etiska värderingar som ligger som grund för idén om brott, straff och försoning förlöjligas från statens håll. I sin häxjakt på snusförsäljarna fråntar man dem deras rättighet till konsekvent och likvärdig behandling. Man verkar vilja slå, slå och fortsätta slå – bryta ner tills ingen längre orkar stiga upp. Diktaturens snålblåst kan redan anas som lätta, tilltagande brisar i de finländska skogarna.

Sjukt – inte minst på grund av just detta: den oroande utveckling som länsstyrelsens beslut är en del av sker så förrädiskt långsamt. 1930-talets Tyskland kunde inte ha formats över en natt, helt enkelt eftersom människans bondförnuft och samvete inte hade tillåtit det. I stället sker förändringen i dunklet, under en täckmantel av omsorg, lite i gången. En djävulskt skicklig manipulation av medborgarens undermedvetna tills det omöjliga – det omänskliga – blir möjligt för en hel nation.

När det gått så långt kan vi vara säkra på att parian – de kastlösa utan rättigheter – inte är en liten skara snusförsäljare. Då har fokus för statens kallt kliniska hat skiftat mot en större mängd ‘avvikande’ som fortfarande står i ett minoritetsförhållande till majoriteten. Tänk tanken vidare, och dra egna slutsatser.

Vad kan då vi medborgare göra? Vi kan skriva inlägg, kontakta våra förtroendevalda, ropa på gator och torg, vägra stämma upp i allsången från kungörelserna. Det viktigaste är inte hur, utan att vi reagerar på de sätt vi kan. Personligen kommer jag aldrig mer att kunna se mig själv i spegeln om jag stillatigande ser på när vårt samhälle körs ner i fördärvet.

Patrick Wingren

Reflektioner från svinstian

4 kommentarer
Debatt I pressen

(insändare i Österbottens Tidning 11.11.2009)

Många familjer brottas just nu med vaccinfrågor. Inte vår, eftersom vi ofrivilligt tagit upp kampen med influensan självt. I barnens fall snabbt påkommen hög feber, halsont – sånt vi känner igen från tidigare influensaepidemier. Vi föräldrar har varit halvkrassliga i en veckas tid.

Infektionsöverläkare Bodil Eriksén-Neuman levererar en dryg spaltmeter(!) fakta i ÖT 8.11. Hon kan uppenbart sin sak, men gör logiska kullerbyttor – det blir lätt så i en överlång text. Skulle alla vaccinera sig mot polio så skulle polio utrotas. Influensa kan inte utrotas. Så nu ska alla vaccinera sig mot influensan.

Annika Linde är statsepidemiolog i Sverige, och vill vaccinera alla medborgare, “i och med att […] det blir allvarligt om man tittar på hela befolkningen” (Sveriges TV4, 6.11). I samma intervju nämner hon att dödligheten i svininfluensan uppskattas till 1 per 200.000 insjuknade.

Hallå? År 2007 dog 800-1000 svenskar i sviterna av vanlig, ointressant influensa. Lindes prognos ger 47 dödsfall i svininfluensa i Sverige, om ALLA smittas. Drabbas Finland på ett liknande sätt skulle influensan kallt räknat ta livet av 27 finländare.

Om detta läses post mortem så är jag en av de olyckligt lottade, och då är det för sent att vara efterklok. Ändå hade det statistiskt sett varit tio gånger farligare att köra bil till vaccinationslokalen.

Kan någon då förklara varför staten vill vaccinera 5,3 miljoner finländare? Kanske jag blivit sarkastisk, men jag vill ännu en gång kasta fram samma tes som som tidigare: följ pengarna.

Antingen är det så djävulskt konspiratoriskt att läkemedelsindustrins tentakler penetrerar statlig myndighet och media, lyckas manipulera människans egen vilja så till den milda grad att hon helt självmant ställer sig i kön till avlusningen.

Eller så sker det hela på initiativ av finska staten. Då har uträkningar visat att kostnaderna för anskaffning av vaccinet är lägre än de kostnader som uppkommer när en stor del av befolkningen är oförmögen att sköta sin roll i samhällsmaskineriet i x antal dagar. Nettovinst.

Vilkendera analys som än kan vara sann, så skulle jag – frisk eller sjuk – må så himla mycket bättre om staten kunde tala ut. Det kanske till och med skulle kunna reparera en del av mitt kantstötta förtroende för våra självutnämnda förmyndare i granitborgen.

Patrick Wingren