”I alla abrahamitiska religioner finns, förutom en hel del levnadsvisdom, mängder av konträrt motsatta utsagor, somliga helt oförenliga med det moderna samhällets etik. Detta medför att de troende kan omfatta eller förkasta samma handling med stöd av olika bibelcitat; kärleken till nästan (även omfattande fiender) men också korståg, inkvisition, häxförföljelser och, i modern tid, de mesta avskyvärda terrordåd.
De religiösa tenderar att betrakta sin religion som ett smörgåsbord: man tar laxen och kaviaren men lämnar det oaptitliga. Gamla testamentet, till exempel Moseböckerna, erbjuder ställvis en verdervärdig läsning. Ändå ansåg Jesus att inte en stavelse, inte ett komma fick ändras i denna skrift. ’Herrens hus har många rum’ är ett uttryck i bibeln. Somliga är ljusa och luftiga, andra mörka och unkna och det är undervisningens uppgift att sprida ljus över båda.
Detta är skälet till att man i ett sekulariserat samhälle bör ha en konfessionslös religionsundervisning [som] så objektivt som möjligt beskriver olika religioner, deras ursprung, läror och konsekvenser på gott och ont. Det är eleverna, inte skol- eller kyrkomyndigheterna, som på basis av mångsidig, opartisk information skall avgöra vad de vill tro på – eller inte tro över huvud taget.”
Leif Rotkirch, insändare i Hbl 12.8.2009